I den tredje delen av Ica Bankens rapport "Pengakollen 2026" har svenskarna fått svara på hur de ser på arv, pengar och framtiden. Resultatet visar att frågan delar befolkningen. 51 procent uppger att de vill lämna arv efter sig till barn eller närstående, medan 43 procent hellre prioriterar att använda sina pengar för egen livskvalitet än att lämna arv.
Samtidigt finns det tydliga förväntningar i vissa grupper. Enligt rapporten förväntar sig 16 procent arv från närstående, och 15 procent uppger att de skulle bli besvikna om de inte fick något arv från sin närstående familj, till exempel sina föräldrar.
Bland unga vuxna är förväntningarna ännu tydligare. 23 procent i åldersgruppen 18–29 år skulle känna besvikelse om de inte fick något arv från sin närstående familj. I åldersgruppen 65–84 år tror 22 procent att deras barn förväntar sig att ärva pengar eller värdesaker från dem.
I rapporten konstaterar Ica Bankens vardagsekonom Magnus Hjelmér att arv från föräldrar ofta kommer vid en tidpunkt då barnen redan har en stabil ekonomi. Ett alternativ kan därför vara att ge ett förskott på arvet tidigare i livet, när pengarna kan göra större nytta – till exempel vid bostadsköp eller utbildning.
Men oavsett om man vill lämna arv, ge gåvor tidigare eller använda upp pengarna själv är budskapet tydligt: prata om det i tid.
Prata om arvet "så tidigt som möjligt"
Enligt Magnus Hjelmér bör man inte vänta tills arvsfrågan blir akut, utan samtalet bör man, enligt honom, ha "så tidigt som möjligt".
– Öppenhet minskar missförstånd och gör det lättare att fördela resurser när de gör mest nytta, exempelvis under småbarnsåren eller vid bostadsköp. Men kom ihåg, det är dina pengar och beslutet är ditt.
Att vara tydlig kan alltså vara ett sätt att minska risken för konflikter längre fram. Det gäller inte minst om barnen har olika förväntningar, eller om föräldern planerar att prioritera sin egen livskvalitet framför att lämna ett stort arv.
"Die with zero" behöver inte betyda att barn lämnas arvslösa
På senare tid har uttrycket ”die with zero” fått spridning – alltså tanken att man ska använda sina pengar under livet, snarare än att dö med ett stort kapital kvar.
Men det behöver inte betyda att barnen blir helt utan, menar Magnus Hjelmér.
– ”Die with zero” behöver inte innebära att du gör dina barn arvlösa. Räkna i stället med eventuella gåvor och efter det sätter du planen för att ha noll kronor på kontot när du dör. Men om du inte planerar att lämna arv är det bättre att kommunicera det för att undvika framtida konflikter.
Då bör du skriva testamente
För många följer arvet den vanliga arvsordningen. Men om man vill att pengarna ska fördelas på något annat sätt behöver det framgå tydligt.
– Vill man frångå den allmänna arvsordningen så bör man upprätta testamente. Även de som är ensamstående utan nära släktingar bör fundera på vad man vill göra med pengarna och eventuellt upprätta testamente.
Ett testamente kan därmed vara särskilt viktigt för den som vill styra vem som ska få vad, eller för den som saknar självklara arvingar men ändå vill att tillgångarna ska gå till en viss person, organisation eller ändamål.
Fallgropen: Att få ett arv men sakna plan
För den som själv får ett arv som ung vuxen kan pengarna innebära nya möjligheter. Men de kan också vara lätta att använda fel om det saknas en tanke kring hur pengarna ska användas.
– Tänk igenom tidpunkter då du verkligen behöver pengarna, till exempel när du får barn eller vid ett bostadsköp. Största fallgropen är att inte ha plan, att fatta stora köpbeslut i affekt eller på saker som tappar värde snabbt.
Har du skrivit ett testamente? Kommentera nedan!
