Har du funderat på vad skillnaderna egentligen är mellan ett kredit- och debitkort? Utöver det självklara att det ena innebär att du handlar på kredit medan det andra innebär att du betalar med egna pengar direkt vid köpet, finns tydliga skillnader.
Missa inget viktigt, följ oss på Google
Debitkort från din bank: Så skiljer det sig från kreditkortet
Med ett bankkort dras beloppet direkt från ditt eget konto hos den bank du är kund. Kortet är något som ges ut av banken du valt att vara kund hos. Därtill går det att koppla en kontokredit till ditt befintliga bankkonto. Det innebär att du kan använda kreditpengar på ditt debitor när pengarna är slut.
Den stora skillnaden i förhållande till ett kreditkort är att pengar som kommer in på ditt bankkort kommer först att användas för att betala av kontokrediten som nyttjats, något Konsumenternas skriver mer om på den egna hemsidan.
Skulle du istället vilja ha räkningar varje månad på nyttjandet av krediten, då är ett kreditkort det andra alternativet.
Fler har kreditkort än kontanter
I oktober 2020 slog Sveriges Riksbank fast att kreditkortet gått om kontanthanteringen i Sverige. Det blev nämligen mer vanligt att äga ett kreditkort än att ha kontanter i plånboken.
De rapporterade då att blott nio procent av svenskarna hade kontanter regelbundet. Elva procent hade ett kreditkort.
”Bankkort, där pengar dras direkt från ett bankkonto, är idag det vanligaste sättet att betala i butik oavsett storleken på betalningen. Kontanter används däremot oftare till mindre betalningar, under 100 kronor, samtidigt som kreditkort används oftare ju högre summa man handlar för”, skrev Riksbanken på den egna hemsidan 2020 och lade till:
”Sedan Riksbankens förra undersökning om betalningsvanor genomfördes 2018 har kreditkort gått om kontanter”.
Stora skillnaden: Villkor och ränta
En annan stor skillnad korttyperna emellan är att kreditkortutgivare ofta tar ut avgifter, exempelvis årsavgiften, växlingspåslag och uttagsavgifter. Därtill medföljer en kreditränta allt som oftast på det du spenderat på kreditkortet. Så är inte fallet med ett debitkort.
Ett exempel på hur det kan se ut rent praktiskt, och hur det kan påverka din plånbok, går att beskriva enligt följande:
Du nyttjar 10 000 kronor på debitkortet. Ingen ränta tas ut, dock medföljer färre konsumentskydd.
Du spenderar istället 10 000 kronor på ett kreditkort, vilket ska betalas via faktura. Räntan kan vara 0 kronor om du betalar hela beloppet i tid. Delbetalar du kostnaden tas med stor sannolikhet en kreditränta ut. Och den kan variera och stiga rejält.
Nedan kommer några punkter som förenar, och skiljer, korttyperna åt:
- Kreditkort har vanligtvis en räntefri period fram tills förfallodagen är nådd. Jämför därför alltid villkor mellan kortutgivarna.
- Kredit- och betalkort omfattas av konsumentkreditlagen som kan innebära att du kan ha rätt att kräva ersättning från banken om du inte får det du blivit lovad.
- Avgifter och kostnader uppstår för båda korten. Särskilt viktigt för kreditkort är att ha koll på valutaväxlingspåslag och uttagsavgifter vid utlands- och nätköp.
- Kreditkort har ofta kompletterande reseförsäkringar om en del, eller hela resan, betalats med kortet. Villkoren kan dock skilja mellan olika utgivare.
- Om du reklamerar ett kortköp kan banken ibland hälsa dig vid kortreklamation, och det gäller då både kredit- och debitkort.
- Hos den oberoende organisationen Konsumenternas kan du granska och jämföra olika villkor mellan banker och kreditkortutgivare. Mer om det hittar du här.
Källor: Riksbanken, Konsumenternas och Konsumentverket
