Med skenande priser, höstens energikostnader och julen runt hörnet är det säkert många som funderar på hur mycket som egentligen är rimligt att ha på sparkonton just i dag. Räcker bufferten – eller bör den växa innan årets slut?
Nyheter24 har pratat med sparpsykologen Niklas Laninge på Opti, om råd kring hur man ska tänka. Så vad är viktigt och vad ska du egentligen ha på kontot just nu?
Missa inget viktigt, följ oss på GoogleBufferten som håller verkligheten
För de flesta svenskar är en sparbuffert den ekonomiska livlinan när något oväntat händer, som en trasig bil, en räkning som glömts bort eller en plötsligt inkomstförlust. Men enligt Niklas Laninge finns det en rimlig nivå, vilken?
– En rimlig sparbuffert ligger ofta på två till tre månaders utgifter, säger han till Nyheter24.
Men, påminner han, det beror mycket på var man befinner sig i livet. För den som bor i en villa, har bil, husdjur eller barn, behöver mer marginaler än den som bor i en hyresrätt utan stora fasta kostnader.
– Rimligt handlar egentligen om hur mycket oväntat man realistiskt kan behöva möta.
För den som vill sätta ett konkret mål inför julen föreslår Laninge ett långsiktigt och automatiserat upplägg:
– En genomsnittlig jul kostar en familj omkring 6 000 kronor, så om man bör man sätta upp ett automatiskt månadssparande på kanske 500 kronor till ett separat sparkonto med fria uttag. Då blir det både hanterbart och mindre lockande att nalla av pengarna under året, säger han.
LÄS MER: Därför ska du inte bli helt skuldfri
Oro påverkar sparandet – är inte alltid bättre
Trots att flera ekonomiska indikatorer pekar på ett ljusare läge än under inflationsåren, fortsätter många hushåll att hålla hårt i pengarna. Laninge menar att det inte handlar om fakta, utan om känsla.
– De påverkar oss jättemycket, men framför allt genom hur vi upplever läget, inte hur det faktiskt ser ut. Upplevelsen av ekonomin påverkar ofta våra beteenden mer än fakta, säger han.
Den upplevda oron kring räntor och inflationen kan göra att vi blir passiva, vi sparar mindre eller låter pengarna ligga stilla utan någon direkt plan.
Gör framtiden tydlig: Sätt upp mål
När vardagen känns dyr kan det vara lätt att prioritera bort sparandet. Men här finns en psykologisk nyckel, enligt Langinge.
– Forskning visar faktiskt att vi uppfattar vårt framtida jag nästan som en främling. Därför blir det lättare att skjuta upp beslut som gynnar framtiden.
Lösningen? Göra framtiden mer konkret.
– Definiera vad du sparar till och hur du vill att livet ska se ut då. Drömmer du om att kunna gå ner i arbetstid? Hjälpa till med barnbarn? Resa mer? Ju tydligare du kan se framför dig vad pengarna möjliggör, desto lättare blir det att motivera sig till att faktiskt spara.
Har du för mycket eller lite på kontot?
Många tror att pengar på sparkonton är helt riskfria, men det stämmer faktiskt inte helt riktigt.
– En vanlig fälla är att tro att pengar på sparkonto är helt riskfria. De påverkas inte av börsen, men de tappar i värde över tid eftersom räntan nästan alltid är lägre än inflationen, säger han och fortsätter:
– Många underskattar det och sitter med en buffert som är alldeles för stor vilket gör att pengarna urholkas i tysthet.
Samtidigt finns motsatsen att inte spara alls, då målet känns "för långt borta".
– Om man börjar från noll kan en buffert på två månaders utgifter känns ouppnåelig, och då blir det lätt att ge upp redan innan man börjat. Här gäller det att börja smått, skapa momentum och fira små framsteg.
Så delar du upp sparandet
För ett sparande som håller över tid handlar det om balans mellan framtiden, tryggheten och vardagslivet.
– Som tumregel kan man lägga ungefär 10 procent av nettolönen på långsiktigt sparande, alltså investeringar med minst fem års horisont, till exempel i indexfonder som speglar den globala finansmarknaden, säger Laninge.
Han betonar vikten av att inte behöva vänta med att investera tills bufferten är “perfekt”.
Börja smått – håll fast vid planen
Den som helt saknar bufferten ska inte låta sig skrämmas.
– Börja med delmål. Om du räknat ut att du behöver 50 000 kronor i buffert, för att du till exempel har bil, hund eller hus, så tänk inte att allt ska vara på plats direkt.
– Sätt upp ett automatiskt månadssparande till ett separat konto och fira att du kommit igång. Sikta på små steg, till exempel att ha sparat ihop 10 procent av målet vid årets slut.
– Gör det enkelt – och gör det tillsammans med någon. Vi lyckas mycket bättre med mål när vi har stöd, vare sig det är en partner, vän eller kollega.
Och när höstens konsumtionsfester, som Black Friday, julruschen och resorna, närmar sig, gäller det att vara extra eftertänksam.
– Inför julen är det klokt att redan nu bestämma hur mycket du vill lägga på allt som mat, julklappar, resor etc innan köphetsen börjar. Skriv ner planen, följ upp och stäm av: ligger jag fortfarande inom ramarna, eller är jag på väg att spräcka budgeten?
Hans sista tips är kanske det mest användbara av alla.
– Det är när vi börjar kompletteringshandla som kostnaderna sticker iväg. En tydlig plan i lugnare tid är det bästa skyddet mot stress och impulsköp.
Så mycket bör du ha på kontot hösten 2025
Så hur mycket ska man ha på sparkontot just i dag?
– Om man tar en genomsnittlig inkomst på runt 40 000 kronor i månaden och tänker att större delen av nettolönen går till löpande kostnader, så kan en rimlig buffert för en medelinkomsttagare landa på ungefär 50 000 kronor.
Alltså är två till tre månaders utgifter det mest optimala att ha på kontot, enligt Laninge.
Hur mycket har du på sparkontot? Kommentera nedan!
