Jämförelsetjänsten Zmarta rapporterar i ett pressmeddelande att svenska husägare, på knappt två år, har fått de genomsnittliga utgifterna kapade med omkring 55 000 kronor. Det redovisar man med hänvisning till företagets husägarindex, som är en undersökning som sträcker sig tillbaka till år 2007 och som mäter utgifterna i svenska villor, kedjehus, radhus och parhus i och med rådande bostadspriser.
Facit visar att utgifterna för den genomsnittliga husägaren landar på strax över 160 000 kronor om året med 70 procent belåningsgrad. Det visar Zmartas nya siffror för kvartal tre 2025. Och för de husägare som bor i Stockholm har kostnaden för att bo i hus blivit avsevärt mycket billigare.
Vad kan då orsaken till detta vara?
Ränteutgifterna har minskat med 87 000 i Stor-Stockholm
En av förklaringarna spås framför allt vara fallande räntor, som resulterar i att husnotorna blir lägre. Den största effekten märks i Stockholm, där ränteutgifterna minskat med närmare 87 000 kronor jämfört med räntetoppen. Det har skett samtidigt som huspriserna i Stor-Stockholm ökat med 350 000 kronor i genomsnitt under samma period.
– Det är en rejäl räntegåva som de svenska husägarna har fått lagom till jul. Även om de fallande bolåneräntorna främst gynnar personer med stora bolån, kan många husägare se fram mot mer pengar över i plånböckerna. Förhoppningsvis kan det även gynna hårt prövade butiksägare under årets julhandel, säger Zmartas hushållsekonom Ola Söderlind i pressmeddelandet.

Så mycket billigare har det blivit att vara husägare
När Zmarta jämför husnotan för kvartal tre med föregående kvartal pekar resultatet på att det blivit billigare att vara husägare i storstadsområdena. Stor-Stockholm har sett kostnaderna minska med 6 200 kronor och Stor-Malmö med drygt 4 700 kronor – vid en belåningsgrad på 70 procent.
Dock finns ett undantag, nämligen Stor-Göteborg. Där är fallet knappt 250 kronor.
– Räntefallet äts framförallt upp av ökade elpriser, men även av ökad amortering eftersom småhuspriserna ökat ganska kraftigt i Göteborgsområdet under tredje kvartalet. De ökade huspriserna medför också att lånen sväller och ränteutgifterna minskar därför inte lika mycket som i övriga storstadsområden.





