Under tisdagen kommer EU-domstolen att meddela sin dom om det föreslagna direktivet gällande minimilöner – något som Sverige och Danmark motsatt sig sedan tidigare och helt vill ogiltigförklara.
EU:s minimilönedirektiv syftar till att svenska arbetstagare ska ha en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard, rapporterar Sveriges Radio.
Missa inget viktigt, följ oss på Google
Kort fakta om EU:s minimilönedirektiv
Det föreslagna direktivet är ett ramverk för hur länder inom EU ska se till att lönerna ger en anständig levnadsstandard.
Förslaget innefattar att länder kan använda riktvärden för att ta fram vad som anses vara skäligt i respektive land.
- Exempelvis: 60 procent av medianlönen och 50 procent av genomsnittslönen.
Den 28 oktober 2020 lade EU-kommisionen först fram förslaget.
Källa: Europaparlamentet, Europeiska rådet
Arbetsmarknadsministern kritisk till EU:s lönedirektiv
Skulle direktivet röstas igenom så kommer det att appliceras antingen via lag eller kollektivavtal. Dock är Sverigeis hållning gentemot förslaget att det mer handlar om en principfråga att inte låta EU reglera svenska löner.
Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) menar att politiker inte ska styra lönesättningen i landet.
– I Sverige ska inte politiker bestämma löner, det ska fackförbunden och arbetsgivarna göra tillsammans i förhandling, säger han till radiokanalen.
Både fackförbund, arbetsgivare och arbetsmarknadsminister Britz upplever en oro för vad reglerna skulle kunna leda till.
– Dels är det en oro för att det här kan få olika typer av följdeffekter som vi i dag inte kan överblicka men sedan är det också en principfråga vad EU ägnar sig åt och EU ska inte ägna sig åt lönebildningsfrågor.
"Det finns ingenting som hotar den svenska modellen"
Danmark har sedan tidigare vänt sig till EU:s domstol för att försöka få direktivet ogiltigförklarat, och i den processen har Sverige valt att stödja Danmark. Men det finns de som anser att reaktionen från svenskt håll är en smula överdiven. En av dem är Joakim Sander, lektor i handelsrätt vid Lunds universitet.
– För det här direktivet är de i allra högsta grad för oroliga om man då tittar rent materiellt och konkret på det så finns det ingenting som hotar den svenska modellen i det här direktivet. Det kan man lugnt påstå. Motståndet till det här är rent principiellt att man inte vill att EU ska beröra de här frågorna ens i kanten eller ens toucha vid dem. På så sätt är det absolut en överdriven reaktion vad det gäller det här direktivet, säger han till Sveriges Radio.
