Pensionsmyndigheten släppte i dagarna sin rapport ”Vilka uträdesvägar finns till pension?”. I den redogjorde man att de senaste årens höjningar av pensionsåldrarna lett till att allt fler har lön som huvudsaklig inkomst är de befinner sig i åldrarna 61 till 65 år. Samtidigt har allt färre allmän pension som huvudinkomst vid samma ålder.
Snabb fakta om pensionen
Antal pensionärer med allmän pension i Sverige: 2,3 miljoner personer
Genomsnittlig allmän pension före skatt:
- Alla: 16 400 kronor per månad
- Kvinnor: 15 300 kronor per månad
- Män: 17 700 kronor per månad
I genomsnitt får kvinnor i Sverige 73 procent i total pension som andel av männens.
Antal pensionärer med garantipension: 1 182 500 personer
Antal pensionärer med bostadstillägg: 299 700 personer
Medelpensioneringsålder: 65,5 år
Källa: Pensionsmyndigheten
Missa inget viktigt, följ oss på GoogleDärför stiger pensionsåldern i Sverige
Som följd av rapporten låter man nu meddela att allt fler äldre väljer att förlänga arbetslivet, inte minst personer som är födda på 1950-talet som i allt högre utsträckning väljer att ta ut pension senare i livet, jämfört med de som är födda på 1940-talet.
Myndigheten menar att en av de centrala orsakerna till utvecklingen är just de successivt höjda pensionsåldrarna. En av anledningarna till att pensionsåldrarna stiger är då medellivslängden i Sverige ökar, något som skapar problem i pensionssystem och välfärd. Så för att trygga pensionerna på sikt har riksdagen beslutat att åldersgränserna ska höjas för att på så sätt öka tryggheten i systemen.
"Tydligt att fler och fler 65-åringar har lön som huvudsaklig inkomst"
Pensionsmyndighetens rapport visar nu att var tredje person, 36 procent, hade lön som primär inkomstkälla vid 65 års ålder i fjol – en ökning med sju procentenheter från 2022, då blott 29 procent av 65-åringarna hade lön som primär inkomstkälla.
– Vi ser tydligt att fler och fler 65-åringar har lön som huvudsaklig inkomst. Men pensionsåldersreformen har också lett till färre år av utbetalningar från socialförsäkringen i form av pension, sjukersättning, sjukpenning och a-kassa för de som är 60 år och äldre. Så reformen har haft avsedd effekt, säger Stefan Granbom som är analytiker på Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande.
Förläng arbetslivet – få ut mer i pension på sikt
Att bli så kallad jobbonär är inte bara ett sätt att bibehålla en stabil inkomst. Desto längre du fortsätter jobba desto mer stiger den framtida pensionsutbetalningen då du via skatten på inkomst fortsätter tjäna pensionsrätter. Ett års extra arbete vid 66 års ålder kan motsvara omkring 1 500 till 1 800 kronor mer i pension, varje månad – livet ut.
– Fler äldre förlänger sitt arbetsliv. Vi ser att 50-talisterna tar ut pension senare och fortsätter att arbeta längre upp i åldrarna än 40-talisterna. Det främsta skälet är politiska beslut om höjda pensionsåldrar och utvecklingen tyder på en tydlig förskjutning mot ett längre arbetsliv, säger Stefan Granbom.
Den allmänna pensionen höjs 2026
Nästa år kommer den allmänna pensionen höjas för landets äldre. Pensionsmyndigheten förklarar i tre punkter hur olika grupper påverkas av höjd pension nästa år.
- Drygt 1,1 miljoner pensionärer har inkomstpension och/eller tilläggspension utan grundskydd som garantipension eller bostadstillägg. De får dessa inkomstgrundade pensionsdelar höjda med 1,9 procent.
- Nästan 890 000 pensionärer får inkomstpension och en del garantipension. De får en ökning på mellan 0,7 procent och 1,9 procent.
- Nästan 300 000 pensionärer har låg eller ingen inkomstpension. Dessa får sin garantipension uppräknad med 0,7 procent.
Källa: Pensionsmyndigheten
