Varje år räknas inkomstpensionen om. Detta sker genom att det belopp på inkomstpensionskontot delas med ett specifikt delningstal när du går i pension. Vilket delningstal som gäller beror på vilken årskull du tillhör och det speglar återstående livslängd vid den ålder du påbörjar pensionsuttaget och dels av en förskottsränta om 1,6 procent.
Det är denna förskottsränta, som även kallas 1,6-procentsavdraget, och som görs av Pensionsmyndigheten, som nu stöter på kritik.
Klicka här för att följa oss på Google”Förskottsräntan om 1,6 procent gör att delningstalet blir lägre än vad medellivslängden är och att begynnelsepensionen blir högre än vad den skulle ha varit utan ränta”, skriver Pensionsmyndigheten på den egna hemsidan.
Med andra ord innebär det att inkomstpensionen är högre i början av ditt pensionärsliv i förhållande till vad du egentligen har tjänat in. Men därefter faller den med 1,6 procent varje år. Detta i förhållande till löneinkomsterna i samhället.
Pensionsregeln enkelt förklarad
Tidningen Senioren redogör att det saknas information om vad ”1,6-procentaren” faktiskt gör med den allmänna pensionen på sikt och hur plånboken påverkas.
Hur förklarar man då detta på ett enkelt sätt?
– Med ungefär samma innebörd som att du kan köpa samma antal mjölkpaket under hela pensionstiden, medan förvärvsaktiva förväntas öka inkomsten – och därmed köpa allt fler mjölkpaket, säger Pensionsmyndighetens före detta analyschef Ole Settergren, i en intervju med Pensioner & Förmåner, återger tidningen Senioren.
Han menar att det faktum att de arbetsföras inkomster ökar gör att det är det som gör att det kan uppfattas som att pensionärerna blir fattigare och fattigare.
"De äldsta har det allra tuffast"
Settergren redogör för att ett alternativ bör vara att helt och hållet slopa förskottet. Dock lämnar det individen i en situation där man måste acceptera att pensionen blir ”i runda släggor 18 procent lägre” i början av pensionärslivet. Och det kanske inte alla är lika positiva till.
Anna Eriksson, SPF Seniorernas pensionsexpert och utredningschef, säger i sin tur till Senioren att det är många som inte ens känner till förskottsräntan och vad den har för innebörd.
– Vi ser ju också i statistiken om relativ fattigdom att de äldsta har det allra tuffast. Så kommer det ju se ut löpande i och med att konstruktionen med förskottsräntan är som den är.
Pensionsmyndigheten bemöter kritiken
Kritiken mot förskottsräntan bemöts av Pensionsmyndigheten. Till Pensioner & Förmåner skriver myndighetens presschef, Johan Anderson, att man tar till sig av Settergrens och andra aktörers åsikter.
”Det vi tar till oss här är att vi kanske bör fundera på om vi bör ha en fast hemsida på Pensionsmyndigheten.se där vi beskriver förskottsräntan – kanske inte i detalj, men översiktligt. Information om förskottsräntan är inte så efterfrågad i dag och vi gör årligen ett pressmeddelande där förskottsräntan beskrivs”.
SPF Seniorerna vill istället att avgiften till den allmänna pensionen höjs, i ett första steg från 17,21 till 18,5 procent. Därefter vill man att en utredning tillsätts och att det debatteras kring en förändring av förskottet i inkomstpensionen så att pensionen inte sjunker lika snabbt.
