Nyheter24
Annons

Så lurar du dig själv att betala för mycket

Publicerad: 4 feb. 2026, kl. 08:55
Uppdaterad: 4 feb. 2026, kl. 08:59
Tom plånbok, skuldspecifikation och en man som blir tröstad.
Du lurar dig själv att betala för mycket. Foto: Claudio Bresciani/TT, Janerik Henriksson/TT
Läs mer från Nyheter24 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfrittPrenumerera

Har du någon gång gått in i en butik med tanken att inte överbetala, eller ens handla något? För att sedan kliva ut med en kasse och en tunnare plånbok? Det är du såklart inte ensam om. 

Faktum är att det finns en förklaring bakom hur det kommer sig att du frångår de egna principerna, precis som du kanske reagerar på att ytterligare ett par hundralappar dragits från kontot när räkningarna betalats.

Din hjärna luras att betala för mycket

Jämförelsetjänsten Compricers privatekonom Christina Sahlberg skriver i ett inlägg på hemsidan hur du säkert har tänkt tanken ”nu ska jag jämföra alternativ” efter att utgifterna ökat en månad. Men i samma stund ropar barnen från ett annat rum och livet går därefter vidare och du glömmer att jämföra alternativ för att få ner dina kostnader. I förlängningen kan du då ha betalat flera tusentals kronor helt i onödan på en försäkring, prenumeration eller dylikt. Detta kallas ”status quo-effekten”. 

Det är status quo-effekten

Christina Sahlberg beskriver vad status quo-effekten är och hur vi påverkas av den:

”Status quo-effekten, eller default bias, är en psykologisk fälla som gör att vi hellre håller fast vid det vi redan har än att aktivt välja något nytt, även när alternativen är bättre. Det handlar inte om lathet, utan om en mekanism djupt inbyggd i vårt beslutsfattande. Vi ogillar förändring, särskilt när valen känns osäkra. Därför nöjer vi oss ofta med det förvalda: en pensionsfond från staten, ett bankpaket som ”verkar bra nog” eller en försäkring som får rulla vidare”.

Christina Sahlberg, sparekonom Compricer. Foto: Eric Josjö
Christina Sahlberg, sparekonom Compricer. Foto: Eric Josjö

Effekten märks tydligt när det gäller pensionssparandet

Christina Sahlberg menar att ett av de allra vanligaste exemplen på när status quo-effekten är som tydligast är när pensionssparandet faller i glömska. 

Annons

”I länder där arbetsgivare automatiskt anmäler sina anställda till tjänstepension, och den som inte vill måste välja bort det, sparar över 90 procent till sin pension. I länder där man själv aktivt måste kryssa i att man vill vara med ligger deltagandet betydligt lägre - runt 30 procent. Omfattande studier från både USA och Storbritannien visar på den starka effekten av automatiserad anslutning”.

Då förlorar du pengar – och så motverkar du det

Hur kan då status quo-effekten kosta dig pengar i praktiken? Sahlberg listar tre situationer:

  1. Du betalar höga bolåneräntor eller dyra försäkringar, bara för att du inte är aktiv eller byter.
  2. Du låter pengar ligga kvar på sparkonton utan ränta, trots bättre alternativ.
  3. Du behåller en pensionsfond med höga avgifter som långsamt äter upp din framtida avkastning.

Kan man göra något för att stävja effekten det har på den egna ekonomin? Svaret är ja. 

  • Fråga dig: ”Är detta verkligen det bästa alternativet för mig?”.
  • Använd jämförelsetjänster, checklistor och digitala verktyg.
  • Sätt en årlig kalenderpåminnelse eller bjud in din vän till en ekonomifika: ”Gå igenom avtal och abonnemang”.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Foto: Janerik Henriksson/TT

Kommentarer

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons