Under de senaste åren är det förmodligen få svenskar som inte blivit utsatta för något slags bedrägeriförsök. Vår allt mer digitaliserade vardag har gjort att bedragarnas kontaktvägar blivit fler och att deras metoder förfinats. Till exempel har de, med hjälp av AI-verktyg, kunnat förfalska röster och låta som faktiska personer som finns i offrets närhet.
– Bedrägerier har funnits sedan urminnes tider, det är bara nya varianter som kommer. När datorn och internet slog igenom kunde bedragarna plötsligt börja skicka bluff-mejl till människor. Nu är det i stället AI som gör det mycket lättare för dem att vilseleda folk, har Jan Olsson, kriminalkommissarie vid Nationellt it-brottscentrum hos polisen, sagt till Internetstiftelsen.
Klicka här för att följa oss på GoogleBedrägerier i Sverige
- Antal anmälda bedrägeribrott 2025 (preliminärt): 232 322
- Utveckling jämfört med året innan: Antalet bedrägeribrott ökade med cirka 1 procent
- Bedrägerityp som ökade mest: Kortbedrägeri utan fysiskt kort, med en uppgång på omkring 10 procent
Siffrorna avser bedrägerier som anmälts och registrerats som brott hos rättsväsendet. Uppgifterna är preliminära och kan komma att justeras i den färdigställda statistiken för 2025.
Bedragare använder fortfarande bluff-mejl och falska sms
Men AI-teknikens framfart till trots använder många bedragare fortsatt gamla metoder i form av bluff-mejl och falska sms. Inte sällan utger de sig då för att komma från en organisation, ett företag och ibland till och med en svensk myndighet.
Innehållet kan förstås variera, men ofta försöker de få mottagaren att logga in med BankID eller att dela med sig av privata uppgifter, exempelvis kortnummer eller pin-koder.
Polisens råd är, och har alltid varit: "Följ aldrig sådana uppmaningar."
Så skyddar du dig mot bedrägerier
- Lämna aldrig ut kort- och bankuppgifter eller andra personliga uppgifter.
- Var misstänksam om du får mejl eller sms när du uppmanas klicka på en länk och lämna känsliga uppgifter, som koder och personuppgifter. Följa aldrig sådana instruktioner. Inga banker eller seriösa företag skickar sådana meddelanden. Är du osäker, ring din bank eller företaget.
- Ha unika lösenord för dina viktigaste tjänster, som din mejl, banken och e-legitimationen.
- Godkänn aldrig att någon fjärrstyr din dator eller telefon.
Källa: Polisen
Bluff-mejl med falsk faktura ser ut att komma från Schibsted
Det händer också att bedragarna, i bluff-mejl, bifogar en falsk faktura som mottagaren uppmanas betala. Så är nu fallet i ett mejl som ser ut att komma från Schibsted, vilka ligger bakom varumärken så som Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Blocket.
"Tyvärr kunde vi inte behandla din betalning för utestående Schibsted-fakturans referensnummer #1692-2628 på grund av: kreditkort eller alternativ faktureringsmetod saknas eller är inte registrerad", står det i mejlet som nu florerar, enligt Råd & Rön.
"För att säkerställa oavbruten användning av våra tjänster, kontrollera att kreditkortet på ditt konto är aktivt eller uppdatera faktureringsmetoden genom att logga in på ditt Schibsted-konto", skriver bedragarna vidare och uppmanar mottagaren att klicka på en länk.
Men det hela är alltså ett bedrägeriförsök och länken i fråga går inte till Schibsted, utan till en sajt registrerad i Afghanistan.
