Efter pandemin: Fler väljer äldreboende
Antalet äldre som flyttar till äldreboende eller får hemtjänst ökar för första gången efter den kraftiga nedgången under coronapandemin.
Nedan följer en sammanfattning av 2022 års lägesrapport på äldreområdet:
Till och med den 10 januari 2022 hade 2 537 män och 3 261 kvinnor över 70 år på särskilt boende för äldre, och 1 975 män och 1724 kvinnor över 70 år med hemtjänst, avlidit med covid-19.
Covid-19 var under 2020 och första halvan av 2021 den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige.
Sedan 2014 har andelen personer 65 år och äldre med äldreomsorg minskat, likaså socialtjänstinsatser för personer över 80 år. Detta trots att åldersguppen blivit större.
Under pandemin har färre än vanligt sökt och fått hemtjänst för första gången. Mellan april och juni 2020 minskade antalet från 320 till 242 personer per 100 000 invånare.
I juli 2020 vände det, och i oktober 2021 var nivån densamma som 2019.
Även inflyttningen på särskilt boende för äldre, säbo, minskade rejält när smittspridningen började ta fart. Under 2021 började antalet öka, och i oktober 2021 var nivån högre än 2019.
Väntetiden för flytt till säbo minskade mellan 2020 och 2021 från 63 till 44 dagar.
Källa: Socialstyrelsen
När pandemin drog in över Sverige våren 2020 blottlades snabbt en illa rustad äldreomsorg. Tusentals dog på landets äldreboenden där smittan spred sig snabbt.
Misslyckandet med att skydda de äldsta och sköraste syntes även i att många drog sig för att flytta in på boenden. Antalet äldre som fick hemtjänst för första gången minskade samtidigt med 45 procent.
Förtroendet för äldreomsorgen har naggats i kanten, men sedan andra halvåret 2021 har det skett en tydlig återhämtning, visar Socialstyrelsens lägesrapport för äldreomsorgen.
Ökad inflyttning
Inflyttningen på äldreboenden var i höstas rentav högre än före pandemin, med 165 inflyttade per 100 000 invånare, jämfört med 155 under samma period 2019.
Positivt, tycker Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell, som tror att god vaccinationstäckning och minskad smittspridning är de starkast bidragande orsakerna, snarare än ett återställt förtroende.
Äldreomsorgen är i dag "något bättre rustad" för en pandemi, säger hon.
— Vi har mätt arbetet med att jobba smittsäkert och följa basala hygienrutiner, och där har vi sett vissa förbättringar. Men fortfarande är det mycket som återstår för att man ska klara en ny kris i äldreomsorgen.
"Strukturella brister"
TT: Vad är det som brister?
— Tillgången till medicinsk kompetens och kompetent personal. Där pågår omfattande satsningar med hjälp av statsbidrag, olika typer av stöd och ny lagstiftning, men de strukturella bristerna finns kvar.
— Det tar tid att åtgärda, men arbetet är påbörjat. Det handlar om uthållighet och att tänka att det här inte är kostnader för samhället, utan investeringar i att människor ska ha ett gott liv även i den sista delen.
