Psykolog: Därför har vi svårt att sluta flyga

Om människor förändrar sitt sätt att leva finns stora vinster att hämta i kampen mot klimatförändringen. Det framgår i den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC där ett helt kapitel för första gången avhandlar hur förändrade konsumtionsmönster kan bidra till de utsläppsminskningar som krävs för att bromsa temperaturhöjningen.

Det gäller framförallt de rikaste 10 procenten i världen som står för hälften av de globala utsläppen av växthusgaser.

— Omställningen till en fossilfri värld kommer att innebära stora förändringar, säger Frida Hylander, legitimerad psykolog med inriktning mot klimat- och miljöfrågor.

— Många av oss i Sverige tillhör de 10 procenten och kommer att behöva släppa taget om mycket vi har vant oss vid och trivs med.

Livsstil och identitet

Men en beteendeförändring kan sitta långt inne. Studier har visat att vissa beteenden är känsligare än andra när det kommer till behovet av förändring. Om man vill få en köttätare att byta till växtbaserad kost kan det till exempel vara mer effektivt att inte använda ordet vegetariskt eftersom det kan upplevas triggande, enligt Hylander.

— Om man flyger, kör bensinbil och äter kött orsakar det stora utsläpp men det är också delar av en livsstil som för många hänger ihop med identitet eller behovet av att få ihop livet praktiskt, säger hon.

— Ju större utsläppsminskningspotential ett beteende har desto mindre benägna är människor att göra förändringen frivilligt. De stora klossarna är svåra att komma åt medan många är villiga att exempelvis sopsortera, vilket har ganska liten effekt.

Inte rationella

Svenskarna flyger fem gånger mer än det globala genomsnittet. Många är medvetna om att det är dåligt för klimatet – men fortsätter ändå att hoppa på charterplan till soldränkta paradisöar på andra sidan jordklotet.

Det är inte ovanligt att människor gör mindre bra val trots att de känner till konsekvenserna. Det finns flera förklaringar till det.

— Hade det räckt med bara information för att hålla styr på våra beteenden hade vi kanske inte proppat i oss godis eller ständigt gått och lagt oss för sent, säger Hylander.

— Men vi är inte alltid rationella. När det gäller klimatkrisen tror jag att en anledning är att när vi har investerat pengar, kraft, tid, drömmar och kärlek i något får vi svårt att släppa taget. När vi har byggt in oss i en viss livsstil är det ganska svårt att ändra den.

Omgivningen påverkar också. Dels lagar och regler, dels hur andra agerar.

— Sociala normer spelar stor roll och människor med mycket pengar relaterar oftare till andra med liknande inkomst. Men skulle en person i Sverige jämföra sig med någon i Kenya skulle den snart inse att de egna utsläppen är väldigt höga.

Inget vakuum

Även om klimatrapporten från IPCC – som bygger på flera tusen vetenskapliga studier – uppmärksammar individens ansvar är det viktigt att komma ihåg att människor inte lever i ett vakuum, framhåller Hylander.

Hon menar att systemet och samhället gör det svårt och dyrt att leva hållbart. I glesbygden kan det exempelvis saknas utbyggd laddinfrastruktur och kollektivtrafik som hjälper människor att göra mer klimatsmarta transportval.

— Det är svårt när tåget kostar mycket mer än flyget och närproducerad ekologisk mat kostar mer än skitkött från Brasilien, säger Hylander.

— Många signaler i systemet talar om för oss att det är billigt och enkelt att leva ohållbart och dyrt och krångligt att leva hållbart. Det påverkar oss, människor är inte illvilliga eller skiter i den här frågan, men vi är delar av det här systemet.

Konkreta möjligheter

För att den omfattande omställning som krävs för att förhindra klimatförändringens mest förödande konsekvenser ska bli verklighet krävs enligt Hylander ett enormt politiskt projekt med en tydlig vision om vart vi är på väg. Då kan människor få konkreta svar på hur livet kan se ut i framtiden när det gäller boende, jobb och välfärd.

— Klimatomställningen kan inte vara för abstrakt för då blir det svårt för människor att få ihop bilden. Och det måste bli möjligt att leva hållbart, finns det inga cykelbanor kommer ingen att cykla, säger Hylander.

— Det blir förvirrande när det kommer larmrapport efter larmrapport om klimatet men inget händer i den reella politiken. Men medborgarna ska inte heller sitta som lata panelhönor och vänta utan behöver också visa att de vill ha den här förändringen.