Narkotikabrott är ett av de vanligaste brotten som unga mellan 15 och 20 år döms för. I nio fall av tio handlar det om ringa narkotikabrott, att man använt droger för eget bruk.
Sedan 2015 har antalet unga som döms för narkotikabrott ökat, från cirka 5 000 till över 7 000 år 2021.
Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag genomfört en forskningsstudie för att öka kunskapen om gruppen, och vilka insatser de får från socialtjänsten.
Kända av socialtjänsten
Totalt ingår drygt 6 000 unga som lagförts för narkotikabrott.
De flesta hade inte gripits för narkotikabrott tidigare. Däremot var många redan kända av socialtjänsten; nära hälften saknade exempelvis behörighet till gymnasiet, många hade debuterat tidigt med "normbrytande beteende" och förekomsten av psykisk ohälsa var hög.
De flesta 15–17-åringarna som greps av polis bedömdes av socialtjänsten ha ett vårdbehov och fick insatser, som samtal, vid Mariamottagningar eller liknande.
De flesta 18–20-åringarna dömdes däremot till böter. Detta eftersom de inte har samma möjlighet att få en vårdinsats som påföljd.
"Det erbjuds alltså ingen bedömning av behov av vård vare sig för substansbruket eller psykisk ohälsa inom ramen för det straffrättsliga systemet", konstaterar Johan Glad, forskare vid Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Många återföll
Studien visar att en majoritet av såväl barnen som de unga vuxna greps för nya brott under den tid studien pågick. Bland 15–17-åringarna var andelen 70 procent, bland 18–20-åringarna 65 procent.
Den grupp som var svårast att nå med insatser från socialtjänstens sida var de som börjat begå brott tidigt, och då både narkotikabrott och andra brott.
De flesta som lagfördes var pojkar och unga män. Men flickorna hade fler riskfaktorer, som exempelvis psykisk ohälsa.
Tidigare studier har visat att pojkar med utländsk bakgrund beviljas insatser i lägre grad men några sådana skillnader ses inte i den här studien.
