SMHI har utfärdat gul varning: "Farligt för alla"
SMHI utfärdade på torsdagen en varning för höga temperaturer i stora delar av landet. För vissa kan värmen bli ett problem – och det gäller även dem som inte ingår i en riskgrupp.
Drick mer vatten än vanligt. Helst ska du dricka innan du hinner bli törstig.
Det finns ingen exakt siffra för hur mycket vatten man behöver per dag. Normalt behöver man cirka en och en halv till två liter per dygn, men vid värme kan man behöva upp till fyra liter.
Det bästa rådet för att ha koll på vätskebalansen är att titta på sin urin. Om urinen är ljusgul, dricker man i regel lagom mycket.
Alkohol är uttorkande. Undvik helt eller se till att kompensera med extra vatten.
Släpp inte in värmen i bostaden. Minska solstrålningen genom att dra för gardinerna.
Vädra när det är svalt ute, till exempel på natten. Undvik att vädra dagtid.
Undvik träning när det är som varmast. Vid tropiska nätter (när temperaturen inte understiger 20°C under hela natten) ska du inte träna alls utan låta kroppen vila.
En blöt handduk runt nacken är ett alternativ när man inte kan duscha eller bada.
Löst sittande kläder i naturmaterial är svalare än åtsittande syntetkläder.
Källor: Folkhälsomyndigheten, Karolinska institutet
Från torsdag till måndag väntas dygnets högsta temperatur nå minst 26 grader i bland annat östra Götaland, stora delar av Svealand och södra Gävleborgs län.
SMHI har därför utfärdat en gul varning som innebär att de höga temperaturerna kan medföra vissa risker för allmänheten och att enskilda personer eller grupper som är särskilt känsliga kan drabbas allvarligt.
— Generellt har vi i Sverige en dålig uppfattning om hur farlig värmen kan vara. Den kan vara farligt för alla, inte bara för riskgrupper, säger Elin Andersson, utredare inom miljöhälsa på Folkhälsomyndigheten.
Äldre, kroniskt sjuka och funktionsnedsatta personer är förstås extra utsatta. Men även friska, yngre kan bli sjuka av värmen, liksom gravida, små barn och elitmotionärer.
Personer kan blir värmekänsligare av medicin
— Det gäller även personer som tar vissa mediciner, de kan bli mer värmekänsliga, säger Elin Andersson.
De mediciner som kan påverka kroppens vätske- och värmereglering är antidepressiva läkemedel, vätskedrivande läkemedel, betablockerare och neuroleptika, det vill säga vanliga mediciner som tas av hundratusentals svenskar.
— Tar man den typen av läkemedel är det bra att ta kontakt med sin läkare när det blir en värmebölja. Ibland kan man behöva ändra dosen tillfälligt, säger Elin Andersson.
Gravida kan föda i förtid av värmen
När det gäller små barn under fem år har de inte hunnit utveckla sin förmåga att svettas ordentligt.
— De behöver hjälp med att hålla sig svala och fylla på med vätska kontinuerligt. Ett annat tips är att servera extra vätskerik mat, till exempel grönsaker och frukt, säger Elin Andersson.
Forskning har visat att värmen även kan öka risken för gravida att föda i förtid.
— Det kan medföra risker för både mamma och barn.
De farligaste följderna av långvarig värme
Den farligaste följden av långvarig värme är att man kan bli uttorkad. Uttorkning drabbar ofta äldre och personer som anstränger sig fysiskt. Men det kan också vara tvärtom: Att man dricker så mycket vatten att saltbalansen i kroppen rubbas.
Tillståndet, hypernatremi, ökar under sommaren och är vanligt hos bland annat elitmotionärer och personer som deltar i motionslopp. Om saltnivåerna i blodet sjunker kan det leda till illamående, yrsel, muskelkramper och i värsta fall koma.
— Vårt generella råd är att man ska dricka mer än vanligt när det är varmt. Men vad som är lagom beror på vem man är. Till exempel ska personer med vissa typer av njursjukdomar inte dricka hur mycket som helst. Det måste man kolla med sin läkare.
Vanligt med värmeutmattning i Sverige
Elin Andersson berättar att värmeslag är ovanligt i Sverige. Desto vanligare är så kallad värmeutmattning.
— Man kan känna sig trött, yr, orkeslös, illamående och få en förhöjd puls. En värmeutmattning kan bli allvarlig och övergå i ett värmeslag. Pulsen blir ännu högre då samtidigt som kroppens värmereglering slutar att fungera. Kroppstemperaturen kan gå upp.
Andra symtom är att svettningen kan upphöra helt och att man tappar medvetandet.
— Misstänker man värmeslag ska man alltid ringa 112, säger hon.
