Ministern: Upp till kommuner prioritera skolmat
Skolkök justerar sina recept och fyller ut sina grytor med grönsaker till följd av ökade matpriser.Till syvende och sist är det politiska prioriteringar i respektive kommun hur man använder sina resurser, säger civilministern.
Gillar du artikeln?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.
Det stora flertalet (284) kommuner gjorde plusresultat 2021 och det sammanlagda resultatet uppgick till 47 miljarder kronor. Resultatet förklaras bland annat av statliga bidrag, betydligt högre skatteintäkter än väntat och att finansiella placeringar på börsen växte rekordartat.
Även för 2022 spås plusresultat för kommunerna, på 27 miljarder kronor, medan resultatet för 2023 bedöms bli 4 miljarder kronor.
Källa: SKR:s Ekonomirapport, maj 2022
Inflationen har trissat upp matpriserna för kommunerna, vilket leder till att vissa skolkök ser över sina recept.
Livsmedel som kyckling, mejeriprodukter, matfett, kött och kaffe, har blivit mycket dyrare.
— Om vi har ett dyrt livsmedel kanske vi inte använder lika mycket av det utan i stället fyller ut med grönsaker i en gryta till exempel, sade Martin Zetterström, enhetschef i Mellerud, till TT i förra veckan.
Höga överskott
Civilminister Ida Karkiainen (S) framhåller att alla behöver se över sina kostnader i det här läget. Karkiainen ansvarar för regeringens samarbete med landets kommuner och regioner.
— Det är klart att vi aldrig kommer kunna kompensera för inflationen fullt ut. Man måste också jobba smartare, effektivisera, och ta till andra typer av åtgärder, säger hon.
I fjol gjorde det stora flertalet kommuner ett plusresultat och många uppvisar höga överskott.
— Det bidrar ju till en ganska bra grund för kommunerna och regionerna att möta de här kostnadsökningarna som är kopplade till inflationen. Men vi följer såklart utvecklingen från departementets sida också, säger Karkiainen.
Riktade stöd
Hon framhåller att regeringen har ökat de generella statsbidragen till kommuner och regioner med 22,5 miljarder kronor jämfört med 2019. Under coronapandemin delades också en hel del riktade stöd ut.
Dessutom ser årets prognoser ganska bra ut, enligt civilministern. Hon framhåller bespisningen som en av kommunernas viktiga verksamheter.
— Till syvende och sist är det politiska prioriteringar i respektive kommun hur man använder sina resurser.