Klimatet i skuggan av plånboksfrågor
Det pratas energi och diesel som aldrig förr i valrörelsen, men mest i kronor och ören.Baksidan med flera förslag som ska mildra hushållens utgifter är att de riskerar öka utsläppen av koldioxid.
1. Vill ni införa ett stopp för försäljning av nya bensin- och dieselbilar?
S: Ja, till 2030, undantag för laddhybrider. Beslut bör tas på EU-nivå.
MP: Ja, till 2025.
V: Ja, från 2025.
C: Ja, från 2030, med vissa undantag.
SD: Nej.
M: Ja, till 2030.
KD: Nej, marknaden sköter det bättre själv.
L: Ja, från 2035, då det verkar möjligt att enas i EU.
2. Vill ni förändra reduktionsplikten?
S: Viktigt styrmedel för att få ned utsläppen. Inväntar kontrollstation i september.
MP: Ja, öka nivån till 94 procent reduktion på bensin och diesel till 2030.
V: Ja, bör sänkas. Tar ställning till lämplig nivå när Energimyndigheten presenterat nytt underlag.
C: Ja, genom att sänka skatten på biodrivmedel. Så att priset vid pump sänks utan att öka utsläppen.
SD: Ja, bör begränsas kraftigt till 2 procent på bensin och 5 procent på diesel, ända till 2030.
M: Ja, sänk till sex procent på diesel.
KD: Ja, sänk till 6 procent på diesel och 2 procent på bensin.
L: Troligen kan nivåer justeras ner framöver – elektrifiering går snabbare än beräknat.
3. Behöver svenskar flyga mindre?
S: Flygets klimatpåverkan måste minska.
MP: Ja, främst de som flyger riktigt mycket.
V: Ja. Vill göra det lättare och billigare att välja tåg.
C: Ja. Vissa flygresor kan exempelvis ersättas med digitala möten.
SD: Nej, måste vara upp till människor att själva avgöra hur de vill resa.
M: Nej. Utsläpp kan minskas genom elektrifiering och biodrivmedel.
KD: Vissa kan säkert flyga mindre, men fokus ska vara på att minska utsläppen.
L: Nej. Problemet är flygets utsläpp, inte att människor reser.
4. Ska priserna för kollektivtrafik sänkas?
S: Avgiftsfri kollektivtrafik för ungdomar under sommaren. Utred att göra den gratis hela året.
MP: Ja, måste bli mycket billigare. Ska inte vara en klassfråga.
V: Ja, vill sedan länge ha statlig medfinansiering för bättre och billigare kollektivtrafik.
C: Viktigast att bygga ut kollektivtrafiken, så att det blir ett alternativ i hela landet.
SD: En fråga för respektive region och kommun, eftersom de är huvudmän för kollektivtrafiken.
M: Priser avgörs av respektive region utifrån lokala förutsättningar, men vi ser gärna prisvärd kollektivtrafik.
KD: Nej, är redan kraftigt subventionerad. Höga drivmedelspriser ger nu incitament att åka kollektivt för de som kan.
L: Är emot generella sänkningar. Öka tillgänglighet, punktlighet och driftsäkerhet.
5. Behöver medborgarna göra mer för att ställa om?
S: Politiken ska underlätta för människor att kunna ta klimatansvar i vardagen.
MP: Politiken måste visa vägen och leda. Allas liv kommer att påverkas.
V: Politikens ansvar att göra det möjligt att ställa om. Bra att minska sin klimatpåverkan, men det räcker inte.
C: Politiken måste göra det billigare och lättare för människor att göra klimatsmarta val.
SD. Vi delar inte problembeskrivningen att svenskar behöver göra mer för att minska klimatpåverkan.
M: Vårt mål är att minska utsläppen, inte att förändra människors liv. Vill göra det enkelt för människor att göra rätt.
KD: Alla behöver göra sin del, men för att nå de stora skillnaderna behövs förändringar på samhällsnivå.
L: Klimatarbetet görs av medborgarna, men politiken skapar förutsättningarna.
Trots sommarens bränder, värmeböljor och uttorkade floder i Europa, har klimatfrågan inte hettat till i valrörelsen.
Senast 2045 ska Sverige ha nollutsläpp av koldioxid har riksdagen beslutat. Så här långt har utsläppen minskat med en tredjedel sedan 1990. Tiden rinner iväg, manar Klimatpolitiska rådet i årets granskning av regeringens klimatpolitik.
"Oavsett vilken regering som tillträder kommer den att behöva ställa sig frågan hur – inte om – klimatomställningen ska kunna accelerera", skriver rådet.
Dyra tider
Saftiga bensin- och dieselnotor och höga elräkningar kommer sannolikt att plåga många hushåll i vinter och partier tävlar nu med förslag som ska kompensera för ökade utgifter, samtidigt som inflationen gör mat och bostäder dyrare.
Men baksidan med flera av förslagen är att de inte bidrar till att sänka koldioxidutsläppen.
Ett exempel är att riksdagen i juni beslutade att nästa år pausa den så kallade reduktionsplikten på 2022 års nivå. Plikten tvingar bolagen att gradvis blanda i mer av dyrare biodrivmedel och har stor betydelse för framförallt dieselpriset – och för att reducera utsläppen från transporter.
Enligt miljödepartementets beräkningar innebär frysningen att koldioxidutsläppen ökar med 880 000 ton nästa år, jämfört med om reduktionsplikten hade räknats upp enligt plan. Det motsvarar ungefär vad tio oljeeldade Karlshamnsverk släpper ut, beräknat på förra årets siffror.
Vill gå längre
Moderaterna och Kristdemokraterna vill gå längre än så. De vill EU-anpassa nivån från dagens 30,5 procent för diesel till 6 procent. Med dagens höga drivmedelspriser tycker de inte heller att det är rimligt att hålla fast vid den beslutade ökningen av nivån till 66 procent på diesel till 2030.
SD vill sänka reduktionsplikten till 5 procent för diesel, och låta den ligga kvar där. Till skillnad från de andra partierna står SD inte bakom de svenska klimatmålen, däribland att minska utsläppen från transporter med 70 procent till 2030, jämfört med 2010. Transporter står i dag för runt en tredjedel av Sveriges utsläpp.
Ett argument som hörs för att kraftigt sänka reduktionsplikten är att Sverige ligger långt över EU:s ambitionsnivå. Dessutom ökar försäljningen av nya elbilar snabbt, vilket gör att flera partier tror att reduktionskurvan kan justeras ner. Energimyndigheten kommer med en ny bedömning av detta strax efter valet.
Så sent som förra sommaren röstade alla partier utom SD ja till att skärpa reduktionsplikten för att nå klimatmålen.
Strid om kärnkraft
Många partier ser elektrifiering som nyckeln till klimatomställningen. Transporter ska drivas med el och industrin ska ställa om sin produktion till fossilfritt. Det är därför inte konstigt att klimatdebatten ofta hamnar i en diskussion om energislag och elproduktion.
Det här årets valrörelse kokar ofta ner i en strid om för eller emot ny kärnkraft och om kärnkraft kontra vindkraft. M, KD, SD och L är överens om att de vill bygga ny kärnkraft vid ett regeringsskifte.
Men utsläppen måste minska redan de närmaste mandatperioderna för att klimatmålen ska nås. Och tillstånds- och byggprocesser för ny elproduktion tar tid. Det gäller havsbaserad vindkraft, och ännu mer för ny kärnkraft.
Satsa på ny teknik
Flera partier vill också satsa på nya tekniker, för att få ner utsläppen. Till exempel små, modulära reaktorer, som är billigare och snabbare att bygga än vanliga kärnkraftverk. Vattenfall har startat en förstudie, och om den visar sig lönsam, kan en första SMR-reaktor vara i drift i början av 2030-talet.
Flera partier vill även satsa på att fånga in och lagra koldioxid, så kallad bio-CCS. En teknik som sannolikt kommer att behövas framöver när utsläppen ska vara negativa. Men än så länge används inte bio-CCS i stor kommersiell skala och frågan om permanent lagring av svenska utsläpp måste också lösas.
