Uppfinningen som ska rädda värdefull natur
En färgkarta ska hjälpa markägare att inte förstöra viktiga naturområden med avgörande betydelse för artrikedomen.Det kommer hjälpa oss att förklara för markägarna vilka områden som är känsliga, säger Henrik Roos på länsstyrelsen i Västra Götaland.
Biotope biodiversity capacity indicator (BBCI) är ett planeringsverktyg för att stärka biologisk mångfald i ett landskap.
Syftet med verktyget är att förbättra förutsättningarna för arter och biologisk mångfald i samband med samhällsutveckling eller annan markanvändning. Tanken är att det ska underlätta planering av grön infrastruktur på landskapsnivå.
BBCI har tagits fram av forskare vid Högskolan i Skövde och finansieras av Naturvårdsverket.
När skog fälls eller mark brukas är risken stor att känslig natur påverkas. I värsta fall kan olika arter av djur och växter skadas och rentav dö ut. Nu har forskare vid Högskolan i Skövde utvecklat ett verktyg som ska förhindra de negativa konsekvenserna.
— Det har funnits bra indikatorer för den som är biologiskt kunnig och kan gå ut på fältet och titta på skogen. Men för den som ska planera naturen och vill veta vilka konsekvenserna blir av olika typer av markanvändning på större skala – där har det inte funnits så mycket att gå på, säger Sofia Berg, adjungerad lektor vid Högskolan i Skövde.
Matematisk algoritm
Hon är expert inom biovetenskap och har tillsammans med kollegan Annie Jonsson tagit fram ett verktyg, Biotope biodiversity capacityiIndicator – biologisk mångfaldsindikator, som ger svar på just detta.
Enkelt förklarat handlar det en matematisk algoritm som analyserar data från olika källor och drar slutsatser om hur bra ett landskap är på att stödja och stärka den biologiska mångfalden. Uppgifter som matas in är till exempel om naturtypsmarkernas storlekar liksom information om olika arters förmåga att överleva och sprida sig.
Resultatet visas på en så kallad heatmap där olika färger tydligt visar vilka delar av ett område som bidrar mest till den biologiska mångfalden. Röda delar bör skyddas och förstärkas för att djur och växter inte ska påverkas negativt. Det handlar om att insekter, lavar och annat ska överleva.
— Om vi har ett område där man sagt att biotopen äldre barrskog ska bevaras, då kan analysen hjälpa till att se vilka förändringar vi kan göra och ändå skydda viktiga livsmiljöer för känsliga arter av växter och djur, säger Sofia Berg.
En som redan testat verktyget praktiskt är Henrik Roos, biolog på länsstyrelsen i Västra Götaland. I området Valle mellan Skara och Skövde har de undersökt vilka delar av ädellövskogen som kunde restaureras tillbaka till öppna betesmark och vilka som bör lämnas som skog.
Frivilligt för markägarna
I och med att skyddande av skog och mark som ännu inte är klassad som naturreservat, eller skyddad på annat vis, nu är frivilligt för markägarna, så tror han att verktyget kommer få en stor betydelse.
— Tidigare har vi från myndigheten kunnat komma med initiativ och uppmaningar. Nu behöver vi kommunicera med markägarna varför de bör skydda vissa områden. Då tror vi att kartorna kommer att underlätta för att pedagogiskt visa vilka områden som är viktiga för den biologiska mångfalden, säger han.
Dessutom, påpekar han, visar det att rekommendationerna inte är tagna ur luften eller bygger på någon egen agenda.
— De bygger på ett genuint analysunderlag.
Analysen går fort och svar kan fås på bara ett par dagar. Tanken är att förutom länsstyrelser så ska planarkitekter, markägare, naturvårdare och andra ska kunna använda det som beslutsstöd för att hitta den bästa användningen av mark och de naturmiljöer som finns i ett landskap.
— Forskningen visar att skogslandskapet är alldeles för fragmenterat, vi behöver sammankoppla landskapet för att bevara det. Nu minskar miljöanslagen i regeringens budget, då blir det extra viktigt att investera och göra rätt, säger Sofia Berg.
