Testandet drivs av vår oro – kan öka ångest

”Låt oss bevaka din hälsa – så slipper du”, skriver Neko Health, Spotify-grundaren Daniel Eks nya bolag, om helkroppssscanningen som kostar ett par tusen kronor.

Det är bara den senaste i raden av hälsokontroller som olika företag erbjuder ”den som är nyfiken på sin allmänna hälsa” som Werlabs, störst på blodtester, uttrycker det.

En av grogrunderna till explosionen av tester är den oro för hälsan som många bär på, konstaterar psykologen Erland Axelsson som forskar om hälsoångest vid Karolinska institutet.

— Självklart är vår oro med och driver utvecklingen.

Få bättre kontroll på kroppen och slappna av, är ett underliggande budskap. Men frågan är om testerna kan ha motsatt effekt. Gör de snarare oss mer oroliga?

— För vissa kan det absolut vara så att det trissar upp en oro. Men det är svårt att säga hur vanligt det är, säger Erland Axelsson.

Träna på osäkerhet

Hälsoångest handlar om en stark och ihållande oro för allvarlig sjukdom, det som tidigare kallades hypokondri. Enligt Axelsson finns en undergrupp av dessa personer som långsiktigt riskerar att behålla sin hälsoångest på grund av tätt återkommande hälsotester eller att man ofta söker vård snabbt.

— Många med hälsoångest känner ett starkt behov av att göra hälsotester för att veta att allt är okej. Man vill minska sin oro på kort sikt, vilket ofta kan fungera där och då. Men samtidigt kan de upprepade testerna göra att hälsoångesten biter sig kvar på längre sikt, säger han.

Är vi uppmärksamma på kroppen lägger vi märke till obehagliga symtom som annars kanske passerat obemärkta, förklarar han. På så vis kan testerna, genom att öka vårt fokus på kroppen, potentiellt leda till större oro, även om provsvaret inte visar något avvikande.

— Personer med hälsoångest som instinktivt vill genomföra många hälsotester har ofta mest att vinna på att inte snabbt försöka få information om att allt är bra. I stället skulle många behöva träna på att leva med en större osäkerhet för hälsan.

Genom att öva sig på att stå ut med oron så är sannolikheten större att den klingar av på sikt.

Terapeutiskt för vissa

De som lider av hälsoångest och som i stället instinktivt avstår från att söka vård eftersom det känns för läskigt, skulle däremot kunna gynnas av testerna, enligt Axelsson.

— För dem kanske det kan vara terapeutiskt att testa sig och träna på att få besked om provsvar och liknande.

Att vara orolig för hälsan och vilja kontrollera den är en naturlig del av att vara människa betonar Axelsson. Evolutionärt har det också haft en viktig funktion att vara uppmärksam på kroppsliga avvikelser och göra vad man kan för att förebygga sjukdom.

— Att ha en viss benägenhet att oroa sig för sjukdom är bra, men för vissa går det till överdrift och då blir det ett problem som påverkar livet.

Annonser i sociala medier

Testföretagens annonser om att vi borde "kolla upp" vår hälsa dyker upp i alltifrån kollektivtrafik till sociala medier. Har man redan en stark oro för hälsan kan det vara en utmaning att matas med budskapen, enligt Erland Axelsson.

— Ju oroligare man är för sin hälsa desto mer sannolikt att man reagerar starkt på hälsorelaterad information och hamnar i tankar om sjukdom. Men hur det påverkar oss i stort är svårt att säga.

Från läkarhåll har hälsotesterna anklagats för att profitera på människors oro eftersom nyttan med dem när det gäller att upptäcka sjukdom anses högst oklar.

Även Erland Axelsson ser en sådan fara.

— Det vore väldigt tråkigt om den här typen av tester parasiterar på personer som lider av hälsoångest och ofta vill försäkra sig om att allt står rätt till. Särskilt eftersom det finns beprövad behandling som i genomsnitt kan minska oron betydligt, även på lång sikt. Om testerna dessutom kostar mycket pengar och tid som de kunde ha lagt på annat i sitt liv, då är det en sorglig utveckling.