Antibiotikaresistenta bakterier är ett växande problem. Norska forskare har undersökt om det går att minska på användningen vid akuta luftvägsinfektioner. Arkivbild.
Antibiotikaresistenta bakterier är ett växande problem. Norska forskare har undersökt om det går att minska på användningen vid akuta luftvägsinfektioner. Arkivbild. - Foto: Poppe Cornelius/NTB/TT

Antibiotika vid luftvägsinfektion ifrågasätts

Att ge antibiotika till patienter som kommer till sjukhus med luftvägsinfektioner minskar inte dödligheten, visar en studie.


Fakta: Antibiotikaresistens

Antibiotika används för att behandla infektioner som orsakas av bakterier.

Överanvändning av antibiotika har lett till att vissa bakterier har blivit resistenta, alltså motståndskraftiga mot antibiotika.

När bakterierna stöter på antibiotikan kan de utveckla motståndskraft genom att mutera. Då behöver patienten byta till en sort som fungerar. Men i det långa loppet uppstår nya mutationer – och till sist finns i värsta fall inget mer att byta till.

Risken för resistens minskar om antibiotikan inte används i onödan och om bakterierna inte utsätts för alltför låga eller kortvariga doser.

Under våren ska EU-kommissionen presentera ett nytt förslag om hur resistensproblemet ska tacklas.

Källor: Nationalencyklopedin, Vårdguiden

Många patienter som kommer till sjukhus med akuta luftvägsinfektioner som orsakas av virus behandlas med antibiotika. Även om antibiotika inte biter på virus ges det för att patienten inte dessutom ska drabbas av bakterieinfektion.

Men det kan vara onödigt, enligt norska forskare. De undersökte vilken effekt antibiotikabehandling hade på dödligheten för 2 100 patienter med luftvägsinfektioner. Resultaten, som presenteras på den europeiska kongressen ECCMID i april men som ännu inte publicerats i en vetenskaplig tidskrift, pekar mot att det inte påverkar dödligheten inom 30 dagar från att patienterna kom till sjukhus.

Corona och influensa

De virus som patienterna var infekterade med var bland annat influensavirus, RS-virus och coronavirus.

När forskarna tog hänsyn till faktorer som kön, ålder, sjukdomstillstånd och andra sjukdomar som patienterna hade, kom de fram till att de som fick antibiotika under sin sjukdomsvistelse dubbelt så ofta avled inom 30 dagar.

— Resultaten tyder på att det finns en stor överförskrivning av antibiotika, säger Magrit Jarlsdatter Hovind från Akerhus universitetssjukhus i Oslo och en av forskarna bakom studien, till Reuters.

Forskarna påpekar att det utifrån studien inte går att avgöra att det är antibiotikan som ligger bakom skillnaden i dödlighet. Det kan vara så att de som fick antibiotika trots allt hade en svårare sjukdom vilket kan ha påverkat resultatet.

Studie pågår

I en pågående studie där forskarna lottar patienterna till att behandlas med antibiotika eller inte, hoppas de få mer tydliga svar.

— Att minska användningen av antibiotika hos patienter med virusinfektioner kan bidra till att tackla det växande hotet med antibiotikaresistens. Men det behövs mer robusta bevis och fler studier för att besluta om dessa patienter ska behandlas med antibiotika eller inte, säger Magrit Jarlsdatter Hovind.

TT
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!