Endast 672 barn bodde förra året på något av de 42 skyddade boenden som drivs av jourer kopplade till Unizon. Minskningen har pågått i flera år, trots en ökad efterfrågan om stöd hos de över 140 kvinno-, tjej- och ungdomsjourerna.
Socialstyrelsens senaste kartläggning av landets 257 skyddade boenden visar också att antalet barn minskat.
— Det är livsfarligt om det är så att barn blir kvar med våldsamma förövare, säger Unizons ordförande Olga Persson.
Mammor tackar nej
En femtedel av Unizons jourer uppger att barn tvingats stanna hos förövaren medan den drabbade föräldern får skyddat boende. Mammor tackar även nej till platser för att barnen inte får följa med.
Antalet kvinnor på boendena minskar också men Olga Persson vill lyfta fram barnen.
— Barnen är framtiden. Det förebyggande arbetet måste börja tidigt. Vi vet att riskfaktorerna för barn som växer upp med våld hemma – med pappas eller styvpappas våld mot mamma – är verkligen i riskzonen för att bli utsatta själva, bli våldsutövare eller dras in i kriminella gäng.
"Perfekt storm"
Hon bedömer att pandemiåren och kommunernas ansträngda ekonomi ligger bakom minskningen.
— Det är det som kallas en perfekt storm, det är flera olika saker som spelar roll här.
Utöver det kom i fjol en ny lag som fått både ris och ros, och lett till att vissa boenden stängt. Nu krävs tillstånd, vilket stoppar oseriösa aktörer. Men de höjda kraven kan också vara svåra för ideellt drivna boenden att möta.
— Processen har varit väldigt lång, otydlig och byråkratisk. Vi har haft ett år i limbo, säger Olga Persson och lyfter att de första boendena precis beviljats tillstånd.
Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) betonar att lagen för första gången tar särskild hänsyn till barn.
— Vi är väldigt måna om att de ideella organisationerna även fortsättningsvis ska kunna bedriva brottsofferstödjande verksamhet, därför har just kvinnojourerna kunnat ta del av omfattande statsbidrag, säger hon.
Förslaget: Staten betalar
Unizon vill se en "placeringspeng" där staten tar halva kostnaden från kommunerna.
— Det ska enbart få gå till skyddat boende för våldsutsatta, så att de åtminstone inte ska kunna skylla på ekonomin och att pengarna är slut. För ytterst är det en fråga om liv och död, säger Olga Persson.
Camilla Waltersson Grönvall har diskuterat förslaget med Unizon och statskontoret har även fått i uppdrag att analysera effekten av den.
— Jag tycker det är intressant och jag vill titta närmare på det här, säger hon.
