Fortbildningsskyldigheten finns med i det betänkande om kompetenslyft i vården som utredaren Harriet Wallberg nu överlämnat till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).
På en pressträff förklarade Harriet Wallberg att krav på fortbildning indirekt berörs i lagstiftningen, men att det behövs ett förtydligande.
Varannan barnmorska
Utredningens kartläggning visar till exempel att 50 procent av barnmorskorna saknar möjlighet att fortbilda sig på arbetstid och att 70 procent av de biomedicinska analytikerna inte får tillräckligt med fortbildning.
— Det här är en allvarlig bild som träder fram. Hur ska man kunna upprätthålla kompetensen om det ser ut så här? säger Harriet Wallberg.
De skärpta kraven på fortbildning föreslås införas 2028 och Sveriges läkarförbund vill att det blir verklighet.
”Läkares fortbildning har mer än halverats under de senaste 20 åren. Därför är det mycket glädjande att utredaren nu föreslår att läkares rätt till fortbildning ska regleras i lagstiftningen”, säger förbundets ordförande Sofia Rydgren Stale i ett pressmeddelande.
Föreslår vårdlyft
Ett annat förslag i betänkandet är att införa ett vårdprofessionslyft. Tanken är att staten ska köpa vidareutbildningar från universitet och högskolor, och att arbetsgivarna får statsbidrag för att låta exempelvis sjuksköterskor, arbetsterapeuter och biomedicinska analytiker studera på deltid. Modellen är inspirerad av skolans lärarlyft.
I betänkandet föreslås också förändringar för vissa yrkesgrupper. Det gäller bland annat medicinska fotterapeuter som föreslås få skyddad yrkestitel hösten 2029. Vidare föreslås specialiseringstjänstgöring (ST) för logopeder och psykologer.
Däremot föreslås varken legitimation eller skyddad yrkestitel för tandsköterskor, osteopater, perfusionister och medicinska vårdadministratörer.
