Sverige rustar för ett varmare klimat med fler skyfall, värmeböljor och torrare somrar. Men nu tittar SMHI istället närmare på ett helt annat scenario. Delar av Norden kan istället drabbas av kraftig nedkylning.
Bakgrunden är oron för havsströmsystemet AMOC – ett av de stora systemen i Atlanten som påverkar klimatet i norra Europa.
SMHI kartlägger risken för kraftig kyla i Norden
Enligt Dagens Nyheter har SMHI nu inlett en förstudie om vad en kraftig försvagning, eller i värsta fall en kollaps, av AMOC skulle kunna innebära för Sverige.
Förstudien ska enligt tidningen leda till en kunskapsöversikt och rekommendationer för SMHI:s fortsatta arbete.
– Jag skulle säga att man generellt är oförberedd på scenarier där man behöver hantera en nedkylning, säger Ola Kalén, oceanograf och projektledare på SMHI, till Dagens Nyheter.
Vad är systemet AMOC?
AMOC står för Atlantic Meridional Overturning Circulation och är ett stort system av havsströmmar i Atlanten, enligt SMHI.
Enkelt förklarat transporterar systemet varmt vatten norrut och kallare vatten söderut på djupet. Det är en av anledningarna till att norra Europa har ett mildare klimat än andra områden på samma breddgrader.
Systemet drivs bland annat av skillnader i vattnets temperatur och salthalt. När is smälter, exempelvis från Grönland, kan mer sötvatten hamna i havet. Det kan påverka hur tätt vattnet blir – och därmed också hur havscirkulationen fungerar.
Forskare är inte överens om tidsplanen
FN:s klimatpanel IPCC har tidigare bedömt att AMOC mycket sannolikt kommer att försvagas under det här århundradet, men att en abrupt kollaps före år 2100 är mycket osannolik. Men samtidigt har flera nya studier gjort att forskare blivit mer oroade.
En studie i Science Advances pekar på att AMOC kan försvagas med omkring 50 procent till år 2100. En nordisk rapport om AMOC-risker, där forskare från bland annat SMHI medverkat, lyfter också att en möjlig tippningspunkt behöver tas på större allvar.
Enligt SMHI själva tyder nyare forskning efter IPCC:s senaste rapport på att risken för att passera en tippningspunkt före 2100 är en reell möjlighet.
Island har redan agerat
Frågan har också blivit säkerhetspolitisk i Norden. Island har klassat en möjlig AMOC-kollaps som en nationell säkerhetsfråga. Enligt Reuters, återgivet av bland annat Arctic Today och Iceland Review, har frågan lyfts till landets nationella säkerhetsråd eftersom den kan påverka bland annat matförsörjning, energi, infrastruktur och transporter.
För Sverige är frågan fortfarande mindre konkret. Men enligt SMHI finns det kunskapsluckor kring hur en sådan förändring skulle påverka samhällsviktiga områden som livsmedel, energisystem och annan klimatanpassning.
Hur kan Sverige påverkas?
Om AMOC skulle försvagas kraftigt eller kollapsa kan effekterna bli stora i Norden. Det kan leda till kallare vintrar, mer extrema köldknäppar, kraftigare vinterstormar och ökad isutbredning i Östersjön. En kortare växtsäsong skulle också kunna påverka jordbruk och livsmedelsförsörjning.
Men det mest uppseendeväckande rör temperaturen.
En nederländsk forskargrupp har tagit fram en interaktiv visualisering som visar hur extrema köldknäppar skulle kunna slå mot Europa vid en AMOC-kollaps. I ett sådant scenario skulle temperaturer i Stockholmstrakten kunna falla till omkring minus 41 grader.
SMHI: "Viktigaste vi borde göra direkt"
Trots oron finns det fortfarande stora osäkerheter. Forskarna är inte överens om exakt hur sannolik en kollaps är, eller när den i så fall skulle kunna inträffa.
Men enligt Ola Kalén på SMHI förändrar det inte vad som behöver göras först.
– Även om det finns osäkerheter så vet vi helt säkert att ju snabbare vi minskar utsläppen, desto mindre blir risken för en kollaps i närtid. Det är det absolut viktigaste vi borde göra direkt, säger han till Dagens Nyheter.
