Det har enligt Levin – som är föreståndare för institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet – skett dels för att gängen blivit utsparkade från Spanien, som börjat samarbeta mer med andra EU-länders myndigheter.
Dels för att det “mer eller mindre” går att köpa ett turkiskt medborgarskap genom att investera i fastigheter.
— Det finns också en hög grad av korruption både på lokal och annan nivå i Turkiet, så man har kunnat muta poliser och liknande, säger han.
Lämnar inte ut
Paul Levin tycker inte att det är förvånande om svenska och turkiska myndigheter samarbetat i fallet med gängledaren Ismail Abdo. Sådana kontakter inleddes redan i samband med Nato-förhandlingarna.
— Det var inte bara Turkiet som ville ha ökad dialog om terrorfrågor då, utan svenska myndigheter var intresserade av att etablera närmare dialog för att få bukt med den del av den organiserade brottsligheten som utgår från Turkiet, säger Levin.
Abdo är turkisk medborgare. Det komplicerar frågan om ett eventuellt utlämnande av honom till Sverige.
— Turkiet lämnar inte ut sina egna medborgare, säger Levin.
Svårt få till
Men enligt honom kan det finnas vägar för Turkiet att komma runt det. En variant skulle kunna vara en process där själva medborgarskapet ses över, om Adbo till exempel ljugit i ansökningsprocessen. I Turkiet går det att återkalla medborgarskap.
— Den andra varianten är så kallad överförd lagföring, säger han.
Det innebär att han skulle åtalas i Turkiet i stället för Sverige. Men enligt Paul Levin har sådana fall tidigare varit svåra att få till.