I snitt kastades 114 gram lunch på kommunala äldreboenden under 2024. Eftersom maten tillagas utifrån hur många som bor där, och deras energi- och näringsbehov, så är risken att de inte får i sig tillräckligt när mat kastas.
— Det är allvarligt. Det lagas inte mat i överflöd på äldreboenden utan portionerna är anpassade, säger Karin Fritz, matsvinnsexpert på Livsmedelsverket.
Fler portioner
Statistiken visar att matsvinnet på de äldreboenden som rapporterar till Livsmedelsverket ökar. Varför det ser ut så är inte klarlagt, men en orsak kan vara att maten serveras i stora portioner vid lunch och middag. Att i stället ha rutiner där mindre portioner servas vid flera tillfällen utspritt över dagen skulle kunna vara bättre, enligt Karin Fritz.
— Aptiten är kanske inte alltid den bästa, och att få en stor portion på en gång kan upplevas som tufft. Om samma mängd energi och näring delas upp på flera mindre mål kan det leda till att mer äts upp, säger hon.
Genom att individanpassa måltider och i högre utsträckning utgå från de boendes önskemål och behov skulle mer troligen ätas upp, enligt Livsmedelsverkets experter. Det skulle i sin tur leda till minskat matsvinn.
Få håller koll
Att äldre kan ha svårt att få i sig tillräckligt med mat som täcker näringsbehovet är välkänt. Att bara 70 kommuner rapporterar in matsvinn är ett problem. I förskola och skola är det nästan 200 kommuner som redovisar hur mycket mat som slängs.
— Och det är bara 25 kommuner som aktivt följer upp konsumtionen och tar reda på hur mycket mat som äts upp genom att mäta hur mycket som serveras och hur mycket som slängs. Man investerar i livsmedel och i personella resurser men tar inte reda på vad som faktiskt hamnar i magarna, säger Karin Fritz.
