Chocken efter flyttbeskedet: ”Pengar i sjön”

Ytterligare en tredjedel av Kiruna kommer att påverkas när LKAB:s järnmalmsgruva expanderar. Totalt berörs nu 850 småhus och 20 större verksamheter som måste flytta.

Författaren och journalisten Ann-Helen Laestadius, som är från Kiruna, reagerar på beskedet i en artikel i NSD. ”LKAB ordnade en ’folkfest’ och flyttade kyrkan. Väl medvetna om att de skulle krossa Kirunaborna en vecka senare. 2 700 bostäder försvinner och ytterligare 6 000 personer förlorar sina hem och platser”, skriver hon.

Att det skulle komma nya prognoser från LKAB var känt, men kartan som lades fram ”blev en chock”, skriver hon vidare.

”Man orkar inte”

Kirunabon Hasse Hagström fick efter pressträffen reda på att han behöver flytta, och beskriver det som ”en chock”.

Huset har renoverats och fixats, vilket han kallar för ”pengar i sjön” till SVT Nyheter Norrbotten. När TT når honom berättar Hasse Hagström att han och flickvännen bott i huset i 18 år, som de köpte av hennes föräldrar.

— LKAB kommer ju aldrig betala de timmarna vi har lagt ner på det här, säger han.

Han tycker att det är ”vansinnigt” att det är ytterligare 6 000 personer som berörs.

— Hur ska de hinna bygga? Ska vi bo i baracker? frågar han sig.

Det är flera som är nyinflyttade i området, bland annat barnfamiljer, berättar han.

— Jag tror att folk kommer börja flytta från den här staden, man orkar inte, säger Hasse Hagström och fortsätter:

— Folk orkar ju inte bo på en byggarbetsplats hela sitt liv.

”Varit med om det förut”

Hotellägarna Jan Grönberg och Kirsi Säisä Grönberg har nyligen utökat sin hotellverksamhet i Kiruna. Det kommer att kännas tomt – men valen är inte många, menar Jan Grönberg. Det är andra gången som deras verksamhet berörs, berättar de för SVT Nyheter Norrbotten.

— Vi har ju varit med om det här förut. Vi hade ett annat hotell, Rallaren, så vi vet vad det innebär att börja på nytt, säger Kirsi Säisä Grönberg.

Nu går man och väntar på ett datum för flytten, menar Arthur Gunnare. Han är inte förvånad över beskedet, men säger till NSD att det är med sorg i hjärtat.

— Men jag förstår ju varför. Jag har själv jobbat 45 år på LKAB. Det är en livsnerv.