Efter år av turbulent politisk debatt trädde den nya lagen i kraft i somras. Den gör det enklare att byta juridiskt kön. En diagnos om könsdysfori krävs inte längre och åldersgränsen har sänkts från 18 till 16 år.
Lea Larsson, sakkunnig på RFSL, konstaterar att många nu inte behöver gå den långa vägen ”via fem år av vård”.
— Många som är i behov av en sådan här lag står ju och trampar vatten i livet. Det kan vara väldigt viktigt att ha ett pass som överensstämmer med den du är, säger Larsson.
Hittills har Socialstyrelsen fattat 201 beslut om byte av juridiskt kön. Av dem har fem, sex stycken varit avslag.
— Det handlar om att ansökningarna inte varit kompletta, säger avdelningschef Pär Ödman på Socialstyrelsen.
Enligt myndigheten kan man i dagsläget räkna med sex veckor för att få beslut – om inga kompletteringar behövs. För Skatteverket tar det sedan ett par veckor att ändra personnumret. Hittills har 199 ändrats.
”Uppdämt behov”
Antalet som ansökt under juli och augusti – 559 personer – är ungefär vad RFSL räknade med.
— Det var ett uppdämt behov, säger Larsson.
Under helåret 2024, då den gamla lagen gällde, ansökte 618 personer om byte av juridiskt kön. Den siffran är dock inte direkt jämförbar, eftersom den även omfattar ansökningar om medicinska ingrepp.
Ödman uppger att det är för tidigt att dra några slutsatser om vad som kommer att bli ett normalt ärendeinflöde.
— Men det är inte en orimlig tanke att det fanns en uppdämd vilja att ansöka, säger han.
Av de 559 ansökningar som kommit till Socialstyrelsen till och med slutet av augusti har 317 ansökt om att byta från man till kvinna och 242 från kvinna till man.
Av de 559 som ansökt är 102 under 18 år. Bland dem är det något vanligare att vilja byta juridiskt kön från kvinna till man.
Intyg krävs
För att en ansökan ska godkännas krävs intyg från legitimerad läkare, psykolog, psykoterapeut eller hälso- och sjukvårdskurator. De ska intyga att könet som framgår av folkbokföringen inte stämmer överens med personens upplevda könsidentitet och att personen kan antas leva i den upplevda könsidentiteten under överskådlig tid.
Här finns det, enligt RFSL, utrymme för förbättringar.
— De flesta har fått bra mottagande och fått sina intyg, men vissa har mötts av lite motstånd, säger Larsson.
— Det finns ett stort behov av utbildning av vårdpersonal.
