I slutet av augusti meddelade LKAB att ytterligare 850 småhus och 20 verksamheter kommer att behöva flytta på grund av gruvbrytningen. Närmare 7 000 personer berörs.
Sedan tidigare har gruvbrytningen lett till att nästan lika många behövt flytta. Totalt kommer två tredjedelar av Kirunas befolkning att beröras.
Staten behöver stötta
Beskedet landade som en chock i Kiruna. Den största utmaningen är markfrågan, eftersom kommunen bara äger 1,45 promille av marken, medan resten ägs av staten. Dessutom ska flera riksintressen, däribland rennäringen, samsas på den mark som finns.
Här behöver staten prioritera, enligt Mats Taaveniku.
— Vi kommer att behöva minst lika mycket mark nu som i den tidigare stadsomvandlingen, säger han.
Staten behöver också underlätta byggandet av nya bostäder. Byggkostnaden per kvadratmeter är mellan 50 och 70 procent högre i Kiruna jämfört med resten av landet, enligt Taaveniku.
Han lyfter också fram ett förslag om att kommunerna ska få ta del av vinster från naturresurser som utvinns inom deras områden.
— Kommunen tar all risk medan stater tar alla inkomster, från gruvnäringen i det här fallet, säger han.
”Personlig dialog”
LKAB:s samhällsutvecklingsdirektör Stefan Hämäläinen säger att staten är helt avgörande i processen.
Han riktade sig direkt till Kirunaborna under pressträffen och poängterade vikten av samarbete.
— Alla kommer att ha en personlig dialog med LKAB, säger han.
Flytten måste ske inom tio år. Han påpekar dock att ingen behöver flytta de närmaste åren, och att processen är beroende av tillgången på mark för bostadsbyggande.
Rättad: I en tidigare version förekom fel siffra om hur många småhus som berörs.
