Varje år blir flera svenskar felaktigt registrerade som avlidna av Skatteverket. Det kan röra sig om misstag – eller om medvetna handlingar från utomstående personer. Det drabbade Jonathan Ravelin i slutet av 2023, vilket han plötsligt upptäckte en dag när han loggade in på banken.
— Det var jobbigt att upptäcka, säger han.
Ingen kontroll
Konsekvenserna blev omedelbara och långtgående. Eftersom han enligt Skatteverket var död hade han inte längre fungerande bank-id, legitimation eller pass. Först sex veckor senare hade han full tillgång till sin ekonomi igen.
— Jag förväntade mig inte att det skulle vara så tufft som det var.
Det visade sig att någon hade skickat in en fysisk blankett underskriven av en påhittad läkare. Skatteverket gjorde ingen kontroll av blanketten innan de registrerade Jonathan Ravelin som död.
Nu har han stämt staten för Skatteverkets bristfälliga hantering av hans personuppgifter. Han vill att tingsrätten utdömer skadestånd på 20 000 kronor och att man slår fast att Skatteverket gjorde fel.
Huvudförhandlingen hålls under onsdagen i Stockholms tingsrätt.
— Det är många som hör av sig till oss och vill ha hjälp med detta, säger Alexandra Loyd, biträdande chef vid Centrum för rättvisa.
Inför rutiner
I det digitala systemet, där ungefär 80 procent av alla dödförklaringar registreras, är säkerheten stark. När det gäller fysiska blanketter ”är den i praktiken noll”, enligt Loyd.
— Det fanns ingen läkare vid det här namnet. Det borde man ha kunnat kolla upp, säger hon.
En lösning kan vara att Skatteverket inför som rutin att kontrollera läkarens namn mot Socialstyrelsens register över läkare i Sverige, säger Alexandra Loyd.
— Den rättsliga frågan här är ju om det var riktigt att registrera Jonathan som död. Vi menar att det kan ju inte vara en riktig uppgift att han är död när han lever. Men staten menar att man ska titta på vad som står på det här pappret, och att det i förhållande till det är riktigt.
Fallet kan få betydelse inte bara för felaktiga dödförklaringar, utan kan skärpa kraven för alla Sveriges myndigheter, enligt Alexandra Loyd.
— Det handlar om att uppgifter som har stor betydelse ska vara korrekta. Och det kan vi faktiskt kräva av myndigheterna.
.jpg)
