Män gynnades när Handels skärpte kraven

De skärpta reglerna infördes efter det att prestigefyllda Handelshögskolan i Stockholm, med rektor Lars Strannegård i spetsen, reagerat på rapporter om glädjebetyg – att vissa gymnasieskolor sätter omotiverat höga betyg.

Om universitet och högskolor inte kan lita på rättvisan i betygssystemet måste något göras, resonerade Handels och skärpte behörighetskraven till sina två kandidatprogram. Detta för att “säkerställa att studenter med tillräckliga faktiska kunskaper blir antagna”.

Klaras av var femte

Utöver gymnasiebetyg krävs nu också ett högskoleprovsresultat på minst 1,25 poäng för att kunna konkurrera om en studieplats. Den nivån når cirka en femtedel av alla provskrivare i landet. Handels är ensamt lärosäte om detta behörighetskrav.

Nu visar en analys som Universitets- och högskolerådet (UHR) gjort på några kanske otippade konsekvenser. Visserligen var sökintresset fortfarande stort, men andelen sökande som klarade behörighetskraven sjönk med hela 44 procent jämfört med 2024. Tappet av behöriga sökande var störst bland kvinnorna.

Av dem som till slut antogs var 29 procent kvinnor och 71 procent män. Även det är en stor förändring jämfört med de närmast föregående åren, då andelarna var 39 respektive 61 procent.

Män mer provbenägna

Det är uppenbart att män har gynnats av det nya kravet, summerar UHR.

— Vi vet att generellt skriver män bättre än kvinnor på högskoleprovet. En möjlig förklaring är att det är de män som känner att de har förutsättningar att skriva bra på högskoleprovet som anmäler sig, medan kvinnor, som ofta har bra betyg, inte är lika benägna att skriva, säger Anders Ljungberg, analyschef på UHR.

TT har sökt Handelshögskolan som avstår från att kommentera utfallet tills en egen analys är färdig.