Koskällorna klingar glatt och överröstar motorljudet från jeepen som kämpar sig upp för backen. Varje skälla har en individuell ton och när djuren kommer springande bildas en nästan öronbedövande kakafoni.
De omgivande snökanonerna får vila några månader till. I stället för skid- och snowboardåkare är det vandrare – och Gérard Berrux kossor – som huserar i backarna.
Missa inget viktigt, följ oss på Google— Men i och med de varma temperaturerna kan man räkna med att få ut korna tidigare på säsongen och låta dem stanna ute senare. Så det vi förlorar på den torra perioden kan vi tjäna in på den längre säsongen, säger Berrux medan han klappar om sina djur och matar dem med överblivet bröd.
Korna är egentligen mest en hobby. Levebrödet är det småskaliga bageriet, där mjölet kommer från de egna vetefälten i Annecy. Han planterar minst 15 olika sorters vete. Tanken är att åtminstone någon ska vara lämpad för den typ av sommar det råkar bli.
— De har olika former och färger, vissa har knottror, andra inte. Man ser verkligen mångfalden och den är viktig ur en anpassningssynvinkel.
Undviker vissa platser
Alperna har värmts upp dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet. Genom fönstret på sitt kontor i centrala Chamonix kan Olivier Greber följa klimatförändringarna i realtid. Bossonsglaciären, som matas med isfrån Mont Blanc-massivet, är en skugga av sitt forna jag. För några årtionden sedan nådde den hela vägen ner till dalen. Nu tar den slut en bra bit upp på berget. När Greber tog sin bergsguide-examen 1989 gjorde han det på Les Bossons.
— Det hade inte varit möjligt i dag. Det har skett en stor, stor förändring. Den har slitits sönder och backat så mycket. Platsen där jag tog min examen är nu torrlagd, och högre upp är glaciären brantare och farligare, säger han.
Greber leder guideföretaget Compagnie des guides de Chamonix, Frankrikes största och äldsta med omkring 240 guider. De tar med turister på klättring, vandringar och offpiståkning och möter då det förändrade klimatet. Ett exempel är permafrosten, den djupa tjälen i bergsmassivet. När solen numera gassar på somrarna har den börjat släppa, vilket ökar risken för stenras.
— Vissa ställen går vi inte till under sommaren och vissa ställen går vi inte till alls längre, säger Greber.
Samtidigt konstaterar han att olyckorna inte ökat, vilket han ser som ett tecken på medvetenhet. Guider lär sig lyssna efter naturens signaler.
Skidorter kan försvinna
I Chamonix är flera liftar öppna året om. Numera kommer 45 procent av intäkterna för liftbolaget Compagnie du Mont-Blanc från sommarmånaderna.
— När det är värmeböljor i Frankrike är det väldigt bra för affärerna. Folk kommer hit där det är tio grader kallare än i Lyon eller Paris, säger vd:n Mathieu Dechavanne.
Därmed inte sagt att skidsystemet inte får sin beskärda del av problem av klimatförändringarna. Liftarnas kablar täcks ofta vintertid av en halv meter is när fukt- och vindförhållandena har förändrats, och en ny lift har fått installeras för att nå den krympande glaciären Mer de Glace. En högt belägen liftpylon började luta när permafrosten släppte, vilket ledde till ett nödstopp för några år sedan.
— Till och med på 2 800 meters höjd har vi upptäckt problem som är direkt kopplade till den globala uppvärmningen, säger Dechavanne.
Miljontals besökare
Alperna är världens största skidmarknad, med 10 000 liftar och miljontals besökare. Men de lägre liggande backarna riskerar att slås ut när snö ersätts av regn. En del hoppas på att skjuta upp det oundvikliga med hjälp av snökanoner, som i sin tur kräver vatten.
Dechavanne kan förstå att de lågt liggande skidsystemen kämpar för sin överlevnad.
— Om man bor i en ort som alltid haft ett liftsystem vill man inte vara den som sätter spiken i kistan. Man har pressen från lokalinvånarna och skidälskarna som säger att ”vi kan fortsätta i fem–sex år till”. Men det är klart att det bara går åt ett håll.
Vattnet har på sina håll blivit en stridsfråga. I närliggande La Clusaz ville kommunen bygga en damm på en känslig torvtäckt för att kunna köra snökanoner. I somras satte domstolen i Grenoble stopp för planerna efter år av protester och markockupationer ordnade av miljöorganisationer som FNE, där Anne Lassman-Trappier är ordförande för regionavdelningen Haute-Savoie.
— Det finns många dammar som byggts eller föreslagits i Alperna, helt enkelt för att det blivit för varmt för att åka skidor. Det är som att bekämpa klimatförändringar med skeva lösningar som ökar miljöskadan, säger hon.
Beslutet: Inga fler liftar
Chamonix liftsystem ligger högt, med en topphöjd på 3 842 meter, och väntas vara snösäkert många årtionden framåt. När andra skidorter tvingas lägga ned skulle Chamonix kunna tälja guld. Men det är inte en tanke som lockar Éric Fournier, stadens borgmästare sedan 2008.
— Chamonix är en ovanlig plats. Vi har närmare 9 000 åretruntboende och i bland 70 000–80 000 turister, säger han.
— Är det ens möjligt att fortsätta att marknadsföra oss som turistdestination?
Under hans tid på posten har det varit stopp för byggen av nya liftar och turistboenden. Fournier vill helt enkelt inte exploatera Chamonix mer.
— Det har inte varit ett svårt val för mig, men jag tror att det ur ett ekonomiskt perspektiv inte varit lätt.
Han medger att det kan bli problematiskt när turisttrycket väntas öka. Det han inte vill se är fler dagturister som kommer med bil och skapar parkeringskaos. Han vill satsa på att få besökarna att stanna några nätter, men att sprida ut dem mer över säsongen med hjälp av dyrare dagbiljetter, trängselavgifter och krav på förbokningar.
— Jag är född här och varje dag när jag vaknar och ser det här säger jag till mig själv att jag är lyckligt lottad, säger han och blickar ut över Mont Blanc-massivet genom den öppna balkongdörren.
— Jag har ett ansvar att skapa en balans mellan ekonomi och miljö, det är bara så det är.
Man skulle kunna tänka sig att borgmästaren går i clinch med skidliftsbolagets vd. Men de två är överraskande överens om att utbyggnad inte är rätt väg att gå.
— Du kommer till Chamonix för att uppleva naturens skönhet. Skidliftar blir en sorts nedsmutsning också. Vi skulle skjuta oss själv i foten genom att sätta upp fler, säger Mathieu Dechavanne.
