Lyktstolparna är på plats längs med gatorna i bostadsområdet i Heden i utkanten av Örebro. Här finns cykelställ, en liten lekpark och soptunnor. Rabatterna är halvfulla och täcks till stor del av duk för att ogräset inte ska ta över, ett tecken på att området inte är färdigt.

Faktum är att inte en enda tomt är såld än, men Örebro har valt att göra klart omgivningen först i framtidens bostadsområde.
”Byggt natur”
På andra sidan en liten väg breder våtmarksområdet ut sig. Ett elstängsel skyddar vattnet så att fåglarna får vara i fred. Men annars ringlar prydliga grusgångar fram i området. Här har anlagts en grillplats vid vattenspegeln och på en liten vall breder hallonbuskar ut sig.
— Från att det fanns en handfull fågelarter i området finns i dag över 100, även en del rödlistade. Och det finns ett visst djurliv i övrigt, det finns bäver och mycket fjärilar, säger stadsarkitekten Peder Hallkvist.
Det är svårt att föreställa sig att naturområdet för några år sedan bestod av en övergiven golfbana och lika övergiven jordbruksmark.
— Det som är lite speciellt är att vi har byggt natur innan man bygger husen.

Våtmarken fyller flera syften. Genom området rinner Älvtomtabäcken, som letar sig ned till Svartån som i sin tur rinner genom centrala Örebro. Våtmarksområdet bildar reservoarer som kan svämmas över naturligt och stanna upp vatten. Den loddamm som samlar upp vattnet från gatorna i det nya området är också en naturlig del av miljön, och inte en nedgrävd, mer teknisk lösning, som på många andra ställen.

— Hela det här landskapet minskar riskerna för översvämningar nedströms, alltså även i andra stadsdelar, säger stadsarkitekten.
Tanken är också att naturen i sig ska fungera som en kolsänka, som fångar upp och binder koldioxid.
— Så det finns klimatanpassning, biologisk mångfald och vi hanterar översvämningsrisker. Bonus är de väldigt stora kvaliteterna för dem som flyttar in i de nya husen.
Totalt ska fyra nya områden med omkring 1 400 bostäder byggas som en fyrklöver runtom våtmarksområdet, där Heden är först ut. För de som är intresserade av att bygga på tomterna krävs dialog med kommunen.
— Vi har förväntningar på att de som ska bygga faktiskt inspireras av det här natur- och vattenlandskapet, att man gärna använder trä i byggandet och material som samspelar med det som finns runtomkring.
”Verkar helt vansinnigt"
Mikael Granberg är statsvetarprofessor och verksam vid Centrum för forskning om samhällsrisker vid Karlstads universitet, och säger att kommuner på senare år byggt bostäder i områden som riskerar att översvämmas.
— Om man tittar på det utifrån ett klimatriskperspektiv verkar det helt vansinnigt. Men det finns andra hänsyn som kommuner ska ta.
Ofta är vattennära bostäder attraktiva och kommunerna vill locka nya invånare och investeringar. Det är också populärt att förtäta, som kan innebära att vattnet inte har någonstans att ta vägen.
— Klimatriskerna underordnas ofta tillväxtmålen. Och det kan leda till att man bygger städer som faktiskt producerar risker.
Förutom att hantera översvämningsrisker behöver kommuner också kunna hantera värmeböljor och vattenbrist.
— Det ställer nya krav på våra städer.





