Mellan två åkrar utanför Nyköping ligger en rad små dammar som en gråblå mosaik. Det ser ut som något som flyttat ut från en park, men är en fosfordamm – en sorts våtmark anpassad för att fånga upp överskottsnäring från marken runtom så att det inte transporteras vidare till Sätterstaån och i slutänden till den redan övergödda Östersjön.
Dammen byggdes senhösten 2024 och är lantbrukaren Erika Olssons andra våtmark. Den första är en annan sort, anlagd på ett långsmalt skifte som varit åker, men där man aldrig fått någon riktig skörd. I dag glänser en grund vattenspegel och i kanten syns klövavtryck från rådjur och älgar som kommit för att dricka.
Missa inget viktigt, följ oss på GoogleStort intresse
Den torra och varma sommaren 2018 fick henne att börja tänka på vatten på ett nytt sätt.
— 2018 var en väckarklocka för mig. Vi sådde två gånger och fick ingen skörd. Vi hade inget foder till djuren, vi ringde slakterierna och det var fullt. Ska vi bli mer långsiktiga i vårt brukande måste vi få in mer vatten.
Hon är inte ensam. Intresset bland lantbrukare för att anlägga våtmarker är stort, säger Markus Hoffman, hållbarhetsexpert på LRF, både som klimatåtgärd och för att det helt enkelt är vackert att se på.
När LRF har frågat medlemmarna om deras inställning till våtmarker svarar många att de gärna skulle vilja anlägga dem om de fick hjälp med projektering, administration och söka tillstånd och pengar.
Erika Olsson fick hjälp via Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund och EU-projektet BaltCOP. Där finns några av landets runt 50 så kallade lokala åtgärdssamordnare, som hjälper lantbrukare med projektering och att hitta rätt i djungeln av tillstånd och bidrag.
— Det är en ny uppfinning i Miljösverige som har visat sig fungera, säger Markus Hoffman.
Orättvist utpekade
Övergödning i sjöar och hav uppstår när växtnäringsämnena kväve och fosfor läcker ut. I Östersjön handlar det om runt 100 000 ton kväve och 3 000 ton fosfor per år. Jordbruket är den främsta orsaken till näringsläckage som leder till övergödning, men även transporter, utsläpp från reningsverk och industrin bidrar till utsläppen som påverkar havens ekosystem.
Många lantbrukare känner sig ofta orättvist utpekade som miljöbovar, säger Markus Hoffman.
— Först i 1980- och 90-talets övergödningsfråga med näringsläckage och nu 30 år senare är de inte bara miljöbovar utan klimatbovar. Våtmarker är en åtgärd som alla kan förstå.
— Men det som är tacksamt med våtmarker är att de är multifunktionella. Många miljöåtgärder och klimatåtgärder i lantbruket har kanske bara klimatnytta eller bara vattenreningsnytta, med våtmarkerna kan man kryssa i alla boxarna. På det sättet kan man säga att våtmarker blir sällan fel.
