Mannen, som är 31 år och bor i Stockholmsområdet, åtalas i Solna tingsrätt för grovt bokföringsbrott och grov näringspenningtvätt.
För några år sedan, 2022, infördes registreringsplikt för kontantkort för att göra det svårare att använda telefoner anonymt vid brott.
31-åringen satte i system att registrera kontantkort på sig själv och att sälja dem vidare via nätet för några hundralappar styck. Under 2023 registrerade han och sålde över 1 300 kort.
På Swish-listan finns flera dömda eller misstänkta personer kopplade till organiserad brottslighet. Kontantkorten har i många fall använts för grova brott. Mörkertalet tros vara stort.
Ofta misstänkt
Eftersom 31-åringens identitet har varit knuten till telefonnumren har han själv figurerat som misstänkt i 28 olika brottsutredningar de senaste åren.
— Sedan har man ju konstaterat att det bara är en målvakt som har stått på kontantkortet. Då har det ju kommit en viss frustration. I nuläget är det inte straffbart att registrera sig på det här sättet, säger åklagaren Daniel Larson vid Ekobrottsmyndigheten.
Eftersom det inte har gått att åtala verksamheten som medhjälp till brottslighet har man fått söka andra vägar, förklarar Larson.
— Det här är som ett pilotfall där vi försöker angripa den här problematiken.
Vill se lagändring
Att använda målvakter för kontantkort är vanligt, men då brukar det handla om utförare på lägre nivå, knutna till kriminella nätverk – inte personer som gör en hel affärsverksamhet av det som i det aktuella fallet. Att enbart stå som målvakt för ett sim-kort är inte olagligt i sig.
— Det finns ett jättebehov av att se över lagstiftningen. Det är ju straffbart att stå som målvakt på ett aktiebolag, men i dag är det ju inte straffbart att stå som målvakt för ett kontantkort, säger Daniel Larson.
Han efterlyser också bättre koll hos operatörerna.
— Den här personen har ju då kunnat registrera 1 300 kontantkort. Det är ju ett uppenbart missbruk, ingen privatperson har behov av att ha 1 300 mobiltelefoner eller sim-kort.




