— Resultatet är anmärkningsvärt och sätter väl fingret på vikten av stöd i tid till de elever som har sämre förutsättningar, säger Skolverkets projektledare Maria Axelsson.
I fjol visade den internationella studien Timss att svenska fjärde- och åttondeklassare gjort ett lyft i matematik de senaste åren, och i vart fall inte försämrat resultaten i naturvetenskap.
Missa inget viktigt, följ oss på GoogleNu har samma grupp elever följts upp i årskurs 5 och 9, i syfte att visa hur mycket eleverna utvecklas i ämnena på ett år. Resultaten visar på en generell förbättring – men inte för alla.
Ökat gap
I både matematik och naturvetenskap har de lägst presterande eleverna nämligen backat, och får ett sämre resultat i årskurs 9 än vad de hade i årskurs 8. Därmed ökar gapet mellan hög- och lågpresterande.
Timss 2023 kunde slå fast att det fortfarande är elever från välutbildade hem som klarar sig bäst. Uppföljningen visar att den sociala bakgrunden ger utslag på bara ett läsår. Medan de välutbildades barn klättrar kunskapsmässigt mellan årskurs 8 och årskurs 9, syns inte någon förbättring alls bland elever från mindre gynnade hemförhållanden, varken i matematik eller i naturvetenskap.
Många faktorer
Det är många faktorer som samverkar, konstaterar Maria Axelsson: inställning till ämnena, självförtroende och mående.
— Vi vet att elever från mindre gynnsamma hemförhållanden oftare mår sämre, eller blir mobbade. Så ska det inte vara! Det är viktigt att alla – oavsett bakgrund – lär sig, säger hon.
Skolverkets slutsats är att det fortsatt krävs insatser för att alla elever ska ges samma chans att klara skolan.
— Det är uppenbart att det är nödvändigt med tanke på hur resultatutvecklingen ser ut. Därför måste rektorer, skolhuvudmän och stat se till att erfarna, skickliga lärare attraheras till de skolor där de behövs mest, säger Maria Axelsson.
