Den 28 maj i år åtalades den 24-åriga syriska medborgaren för grov våldtäkt mot barn. Enligt åtalet har han tvingat flickan till oralsex genom att slå henne och hota med en vapenattrapp. Enligt åklagaren har mannen, som förnekar brott, ingen tidigare relation till offret.
I samma utredning åtalas mannen även för narkotikabrott samt våld och hot mot ordningsvakter på en krog under förra året. Han är välkänd av rättsväsendet och förekommer under 22 avsnitt i belastningsregistret. Trots detta saknade den ursprungliga stämningsansökan ett yrkande om utvisning.
Ändrade sig efter medias frågor
När Expressen sökte åklagaren den 2 juni för att fråga varför utvisning inte yrkades, skedde en plötslig vändning. Åklagaren har inte besvarat pressens frågor, men begärde redan dagen efter in ett snabbyttrande från Migrationsverket.
Den 4 juni lämnade åklagaren in en separat talan till tingsrätten med krav på utvisning och livstids återvändandeförbud. I sitt yttrande konstaterar Migrationsverket att mannen fick alternativ skyddsstatus 2018, men att den allmänna situationen i Syrien i dag inte utgör ett absolut hinder för utvisning.
Ett återkommande systemfel
Händelsen belyser ett mönster som nyligen uppmärksammats i svensk nyhetsrapportering. En tidigare granskning gjord av Expressen visade att åklagare under 2024 missade att begära utvisning i nästan 30 procent av domarna mot utländska våldtäktsmän.
I de flesta av dessa fall hade förutsättningarna för utvisning aldrig utretts. Många åklagare uppgav då att det rört sig om förbiseenden eller att ärenden fallit mellan stolarna. Åklagarmyndigheten uttryckte självkritik och införde nya rutiner, men det aktuella fallet visar att misstagen fortfarande riskerar att upprepas.
Dömdes för våldtäkt – slapp fängelse
Den nu åtalade 24-åringen dömdes första gången i Sverige år 2021 för en våldtäkt på en fest. Han var då 19 år gammal och fick, tack vare dåvarande ungdomsrabatt, skyddstillsyn med behandlingsplan istället för fängelse. Någon utvisning begärdes inte av åklagaren den gången.
Året därpå dömdes han till ett och ett halvt års fängelse för bland annat inbrottsstöld och våld mot tjänsteman. Inte heller vid denna rättegång lyftes frågan om utvisning.
När mannen dömdes till en månads fängelse för försök till inbrottsstöld tidigt 2024 prövades slutligen utvisningsfrågan. Då yrkades det på utvisning med fem års återreseförbud. Domstolen avslog dock kravet eftersom det bedömdes finnas en generell risk att mannen kunde kallas in till militärtjänstgöring i Syrien.
