— Många medborgare skulle bli förvånade om de visste att det inte är kriminaliserat att rymma från exempelvis ett fängelsestraff, säger Adam Marttinen (SD), ledamot i riksdagens justitieutskott.
Regeringens lägger fram en lagrådsremiss om att kriminalisera rymningar, trots att en utredare förra året ansåg att det inte vore lämpligt.
Klicka här för att följa oss på Google— Det måste finnas en reaktion från samhället som speglar allvaret i att rymma, säger Marttinen.
— Om de vet om att det blir en straffrättslig påföljd kanske man väger in det i sin bedömning om det värt att rymma eller inte.
Även förvar
Kriminaliseringen ska gälla rymning från fängelse, häkte, utlänningsförvar och särskilda ungdomshem, om de unga där är dömda till sluten ungdomsvård på grund av brott. Tanken är dock att de från nästa sommar placeras i nya ungdomsfängelser i Kriminalvårdens regi.
Straffet för rymning ska vara fängelse i högst två år, eller högst fyra år om brottet bedöms som grovt. Strafflängden kommer att bedömas utifrån hur rymningen utförs.
Regeringen föreslår också att domstolarna ska få större möjligheter att döma ut ett hårdare straff om det handlar om återfall i brott.
Skydda samhället
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) pekar på att det för att skydda samhället är ”oerhört centralt” att farliga brottslingar låses in under längre tid.
Ett ytterligare lagförslag är att Kriminalvården alltid ska beakta intagnas kopplingar till gängkriminalitet när villkor för permission ska bestämmas. Permission får i sådana fall bara beviljas efter att minst en fjärdedel av strafftiden avtjänats på anstalt.
Vid villkorlig frigivning eller vid skyddstillsyn ska Kriminalvården alltid pröva om intagna som har gängkopplingar ska meddelas ett vistelseförbud, det vill säga förbjudas att vistas på en viss plats eller i ett visst område.
Förslagen föreslås träda i kraft den 2 juli 2026.
