Nyheter24
Annons

Här har den svenska vintern försvunnit mest

Publicerad: 25 dec. 2025, kl. 08:00
Antal fler eller färre dagar med snötäcke per år vid SMHI:s väderstationer under perioden 2000–2024 jämfört med 1950–1999. Foto: Anders Humlebo/TT
Läs mer från Nyheter24 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfrittPrenumerera

Känns det som att det var mer vinter förr i tiden? Den känslan stämmer, om man med vinter menar dagar med snö på marken. SMHI har följt utvecklingen på 37 platser runt om i Sverige sedan 1950, och förändringarna är tydliga, enligt TT:s genomgång.

På flera håll i landet har de senaste fem vintrarna varit i genomsnitt hälften så långa som genomsnittet under 1950–2000. I Västerås, Ulricehamn, Växjö, Örebro, Stockholm, Falun och Malung har 2020-talets vintrar dessutom varit de brunaste hittills.

— Vi har haft en tendens till mildare vintrar, säger Sverker Hellström, klimatolog på SMHI, och fortsätter:

— I de delar av landet som även tidigare var i gränszonen mellan regn och snö, främst i södra Sverige och kusttrakterna, gör en temperaturhöjning att man kommer ännu mer in på plussidan och sannolikheten för perioder med snö minskar.

Falun är en av de orter som blivit snöfattigare de senaste åren.
Falun är en av de orter som blivit snöfattigare de senaste åren.

Kan bli mer snö

På 13 av orterna har mer än en månads vinter försvunnit. I Falun har 43 snödagar försvunnit per säsong. Från 128 under andra halvan av 1990-talet till 2020-talets 85.

Annons

Men det är stor skillnad mellan norra halvan av landet och södra. I norr går det inte att säga att vinterdagarna blir färre. Enligt Hellström har det att göra med att temperaturen fortfarande håller sig en bra bit under nollan. Eftersom en lite varmare atmosfär kan innehålla mer vattenånga kan följden till och med bli den motsatta.

— En temperaturhöjning från -10 till -8 eller från -5 till -3 kan snarare innebära lite mer snö.

Även om trenden med mer snöfattiga vintrar ser tydlig ut i södra halvan av landet, så spelar även naturliga variationer en roll. Många av kontrollpunkterna hade exempelvis rekordlite snö under perioden 1990–1994.

”Bör vara medvetna”

Mindre snö behöver inte nödvändigtvis vara dåligt. Risken för vinteröversvämningar ökar, men samtidigt minskar risken för vårfloder.

— Men alla aktörer bör vara medvetna om det, så att man kan ta hänsyn till det i sina planeringar, säger Hellström.

Det innebär också att det kan bli rejäla snösmockor även i södra Sverige på 2030-talet. Men sannolikheten minskar.

— Inget pekar på att trenden med ökade växthusgaser är på väg att vända. Och så länge man har en ökad halt av växthusgaser så leder det i alla fall i genomsnitt till en långsamt stigande temperatur.

Fakta: Så har snön försvunnit

TT har gått igenom data för antalet dygn med snötäcke per vinter för SMHI:s 37 väderstationer 1950–2025.

Utifrån det har ett medelvärde för femårsperioder tagits fram, där de senaste fem vintrarna jämförts med perioden 1950–1999.

De stationer som haft störst minskning i jämförelsen är Kristianstad, följt av Västerås, Lund, Ulricehamn och Kalmar. Några stationer i norr, däribland Piteå, har fått fler dagar med snö.

I genomsnitt har drygt var fjärde snödag försvunnit, totalt 20 dagar, i landet, under tidsperioden.

Kommentarer

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons