Känns det som att det var mer vinter förr i tiden? Den känslan stämmer, om man med vinter menar dagar med snö på marken. SMHI har följt utvecklingen på 37 platser runt om i Sverige sedan 1950, och förändringarna är tydliga, enligt TT:s genomgång.
På flera håll i landet har de senaste fem vintrarna varit i genomsnitt hälften så långa som genomsnittet under 1950–2000. I Västerås, Ulricehamn, Växjö, Örebro, Stockholm, Falun och Malung har 2020-talets vintrar dessutom varit de brunaste hittills.
— Vi har haft en tendens till mildare vintrar, säger Sverker Hellström, klimatolog på SMHI, och fortsätter:
— I de delar av landet som även tidigare var i gränszonen mellan regn och snö, främst i södra Sverige och kusttrakterna, gör en temperaturhöjning att man kommer ännu mer in på plussidan och sannolikheten för perioder med snö minskar.

Kan bli mer snö
På 13 av orterna har mer än en månads vinter försvunnit. I Falun har 43 snödagar försvunnit per säsong. Från 128 under andra halvan av 1990-talet till 2020-talets 85.
Men det är stor skillnad mellan norra halvan av landet och södra. I norr går det inte att säga att vinterdagarna blir färre. Enligt Hellström har det att göra med att temperaturen fortfarande håller sig en bra bit under nollan. Eftersom en lite varmare atmosfär kan innehålla mer vattenånga kan följden till och med bli den motsatta.
— En temperaturhöjning från -10 till -8 eller från -5 till -3 kan snarare innebära lite mer snö.
Även om trenden med mer snöfattiga vintrar ser tydlig ut i södra halvan av landet, så spelar även naturliga variationer en roll. Många av kontrollpunkterna hade exempelvis rekordlite snö under perioden 1990–1994.
”Bör vara medvetna”
Mindre snö behöver inte nödvändigtvis vara dåligt. Risken för vinteröversvämningar ökar, men samtidigt minskar risken för vårfloder.
— Men alla aktörer bör vara medvetna om det, så att man kan ta hänsyn till det i sina planeringar, säger Hellström.
Det innebär också att det kan bli rejäla snösmockor även i södra Sverige på 2030-talet. Men sannolikheten minskar.
— Inget pekar på att trenden med ökade växthusgaser är på väg att vända. Och så länge man har en ökad halt av växthusgaser så leder det i alla fall i genomsnitt till en långsamt stigande temperatur.




