Livsmedelsverkets nya råd: Minst 25 minuter vid matbordet

Det är Livsmedelsverket som i sina uppdaterade riktlinjer för skolmåltider pekar på problemet med framför allt tonåringar som dissar skolans lunch.

— De som äter skollunch presterar bättre, kan koncentrera sig bättre och mår också bättre. Skolan har verkligen allt att vinna på att få till skolmåltider som eleverna vill gå och äta, säger kostvetare Emelie Elin på Livsmedelsverket.

Stök och stress

Det är inte maten i sig som eleverna har svårt för. Det är i stället stressen och stöket i matsalen de väljer bort. Men tidsnöd och jäkt går att förhindra. Låt eleverna få sitta minst 25 minuter vid matbordet, råder Livsmedelsverket. De tidigare riktlinjerna sade 20 minuter, men forskning tyder på att fem minuter till gör att eleverna äter mer, inklusive frukt, grönsaker och fullkorn.

— Det kan tyckas lite futtigt med fem minuter till, men vi vet att många skolor inte ens får till det med minst 20 minuter vid bordet. Eleverna ska också hinna köa, ta om och lämna disk på den tiden. Därför behövs ett omtag kring hela schemaläggningen så att eleverna får förutsättningar att äta i lugn och ro och hinna prata med kompisar, säger Emelie Elin.

På schemat

Ytterligare ett steg för att minska på stressen kan vara att schemalägga luncherna, så att klassen och läraren äter tillsammans på lektionstid. Tanken är inte att tvinga någon att äta, men chansen ökar att den tveksamma åtminstone smakar. Tanken är heller inte att nagga på undervisningen, utan att säkra att alla klasser får tillräckligt med lunchtid och slipper köer och brist på sittplatser.

— Köer ökar ju risken för att eleverna går någon annanstans, konstaterar Emelie Elin och syftar på snabbmatställen eller skolans kafeteria.

Unikt

Livsmedelsverket råder för övrigt skolorna att tillsammans med eleverna se över utbudet i de egna kafeteriorna, och förhoppningsvis få till ett lite matigare och nyttigare utbud.

— Om bara vuxna bestämmer så är risken att ungdomarna köper onyttiga grejer någon annanstans.

Emelie Elin påpekar att det svenska skolor erbjuder är unikt.

— Alla elever får kostnadsfria och näringsriktiga måltider. Det serveras ofta två rätter och en stor salladsbuffé. Eleverna har mycket att välja på av sådant som de kanske inte får hemma. Så när eleverna inte hinner eller inte vill äta på grund av buller och stök, då utnyttjas inte det vassa folkhälsoverktyg som vi faktiskt har.