Enligt den nya rapporten från ESO, Expertgruppen för offentlig ekonomi, bedöms den kriminella ekonomin i Sverige omsätta 352 miljarder kronor. Det motsvarar 5,5 procent av BNP.
Tidigare bedömningar har legat på 100–150 miljarder per år.
Klicka här för att följa oss på Google— Det som oroar är att det här genomsyrar hela samhället, alla branscher, säger Lundh.
Vinsterna i den kriminella ekonomin bedöms uppgå till 185 miljarder kronor årligen.
Inte unikt
Tidigare bedömningar tros ha underskattat bredden och den ekonomiska tyngden i den kriminella ekonomin.
— Det är ingen ökning över tid men det här är mer omfattande, för vi har samlat in mer material än man gjort tidigare, säger kriminologiprofessor Amir Rostami.
Han uppger att storleken på den kriminella ekonomin i Sverige inte är unik i Europa, men den drabbar staten mer, eftersom den offentliga sektorn är stor.
Rapporten delar in den kriminella ekonomin i fyra sektorer: Den svarta ekonomin, den illegala ekonomin, kriminella transaktioner och tjänster mellan kriminella, till exempel penningtvätt.
Narkotikahandel, vapensmuggling, stölder i handeln, förfalskningar av varor och annan verksamhet i den "illegala ekonomin” beräknas ge en årlig vinst på 41 miljarder kronor.
Svartarbete
Klart störst är den ”svarta ekonomin”. Den innefattar främst svartarbete och smitning från skatt och sociala avgifter. Sektorn bedöms generera vinst på 96 miljarder per år, varav svartarbete står för 60 miljarder.
Bidragsbrott, bedrägerier mot staten, mot EU och mot privatpersoner finns i ”kriminella transaktioner” med en vinst på 39 miljarder kronor.
Alla siffror är medelvärden inom ett bedömningsintervall.
— De är de mest tillförlitliga vi har hittills, säger Rostami.
— Bedömningarna är konservativa, så siffrorna är sannolikt högre.
Störst samhällsekonomisk skada bedöms arbetslivskriminalitet, skatteundandragande, bidragsbrott och annan systemexploaterande verksamhet orsaka.
Täppa luckor
Rapporten konstaterar att den ekonomiska brottsligheten är svårt att bekämpa enbart med repressiva åtgärder. Därför behövs en mer systemorienterad kriminalpolitik.
Petra Lundh håller med.
–Vi kan lagföra hur många som helst, det kommer bara in nya hela tiden. Vi måste täppa till alla luckor och brister och sårbarheter som finns i samhället.
