Blommar det där du bor? Då kan din observation vara viktig. Nu uppmanas svenskar i hela landet att hålla koll på naturen – och rapportera in vad de ser.
Svenskar uppmanas rapportera
Under två dagar, den 5 och 6 juni, uppmanas allmänheten att rapportera in hur långt blomningen har kommit där de bor. Det handlar om Försommarkollen, där forskare samlar in observationer från hela Sverige för att se hur naturen förändras över tid.
Och det är inte bara experter som kan hjälpa till. Alla som ser vad som blommar i sin närhet kan bidra.
Forskare vill veta vad som blommar
De växter som forskarna vill att svenskar ska hålla koll på är liten blåklocka, liljekonvalj, prästkrage, hägg, rönn och syrén. Rapporteringen görs för att forskarna ska få en bättre bild av hur försommarens blomning ser ut i olika delar av landet.
Särskilt intressant är det att följa hur blomningen skiljer sig mellan olika län – och hur den förändras i takt med klimatet.
– En snöfattig vinter gav en tidig vårblomning i stora delar av landet, särskilt i norr. Variationen i vädret förväntas öka med klimatförändringen och om arter som liten blåklocka blommar redan kring nationaldagen kan det vara en tydlig signal om förändring, säger Maria Lundgren, samordnare för Svenska fenologinätverket vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i ett pressmeddelande.
Här kan du hitta arterna
- Liten blåklocka: Sveriges nationalblomma. Leta på torra, ogödslade marker, från öppna slätter till fjällområden. Den blommar normalt senare än de andra arterna i kollen, vilket gör den extra intressant i början av juni.
- Liljekonvalj: Känns igen på sina vita, doftande klockor. Hittas ofta i örtrik gles skog, bryn och igenväxande ängar. Alla delar av växten är giftiga.
- Prästkrage: En av de lättaste arterna att känna igen. Vanlig på ängar, betesmarker, vägkanter och andra öppna, soliga platser.
- Hägg: Känns igen på sina vita, starkt doftande blomklasar. Trivs ofta på fuktiga, näringsrika marker, till exempel vid vattendrag, sjöstränder och i lövskog.
- Rönn: Blommar med vita blomklasar och får senare röda rönnbär. Vanlig på öppen skogsmark, i trädgårdar och i fjällbjörkskog.
- Syrén: Vanlig i trädgårdar, parker och vid äldre gårdar. Trivs bäst soligt i väldränerad, näringsrik jord och lever ofta kvar länge även där bebyggelsen försvunnit.
Även det som inte blommar är viktigt
Ska man bara rapportera om växten står i full blom?
Nej. Forskarna vill även veta om en växt inte har börjat blomma än, eller om den redan har blommat över.
– Det här är något alla kan bidra till som samtidigt ger oss mycket värdefull kunskap. Vi kan till exempel följa hur perioden mellan hägg och syrén förändrats över tid. Alla observationer räknas, även där någon växt ännu inte börjat blomma eller redan blommat över, säger Mora Aronsson, ordförande för Svenska Botaniska Föreningen.
Rapporter från trädgården, parken, skogsbrynet eller promenaden kan alltså vara till hjälp.
Bor du här? Då kan du vara extra viktig
Observationer behövs från hela landet. Men enligt Svenska Botaniska Föreningen är vissa områden just nu extra viktiga. Det gäller framför allt Norrlands inland samt norra Dalarna och Värmland, där det finns färre rapporter.
Syftet är att få en så rikstäckande bild som möjligt av hur blomningen ser ut i Sverige just nu.
Vad är forskarnas syfte?
Det forskarna tittar på är inte bara hur naturen ser ut i år. Dagens rapporter jämförs också med historiska observationer från ett rikstäckande nätverk från 1800-talet.
På så sätt kan forskarna se hur tidpunkten för växternas blomning har förändrats över tid.
– I Sverige finns ett jämförelsematerial från 100–150 år tillbaka. Genom att följa växternas blomning idag kan vi se hur naturen svarar på klimatförändringarna, säger Per Bengtson vid SLU, i pressmeddelandet.
Rapporteringen är öppen den 5 och 6 juni och årets resultat ska sedan publiceras den 8 juni.
