Flera förändringar kring jakt har trätt i kraft under de senaste åren, samtidigt väntar nya beslut runt hörnet. Bara under hösten fattades beslut som påverkade förutsättningarna för både vapeninnehav och jaktens genomförande.

Svenska jakten fortsätter förändras
Under senare år har flera nya krav införts. Bland annat har Sverige infört regler om blyfria kulor för vissa vapentyper, tillåtit slug vid rådjursjakt och uppdaterat bestämmelserna för mörkersikten.
Samtidigt har Naturvårdsverket presenterat förslag om förändrade jakttider för flera viltarter, däribland älg, rådjur, vildsvin och fågel, med sikte på 2025 och 2026. Parallellt pågår också förändringar kopplade till vapenlagstiftningen, där nya tillstånd för halvautomatiska vapen stoppas.
I takt med detta ändras även reglerna som rör åtling och åteljakt.

Nya regler för åteljakt från 1 april 2026
Naturvårdsverket har beslutat om nya föreskrifter för åtling och användning av åtel vid jakt. Syftet är att minska viltskador och viltolyckor, framför allt på lokal nivå, samtidigt som jaktens funktion i viltförvaltning ska kunna fortsätta agera, det rapporterar Naturvårdsverket.
De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2026 och kompletteras med vägledning och stöd till både jägare och länsstyrelser. En viktig förändring är att alla bestämmelser om åtling nu samlas i en gemensam föreskrift, vilket ska göra reglerna mer överskådliga och lättare att tillämpa.

Begränsningar i områden med utfordningsförbud
Länsstyrelserna har sedan tidigare möjlighet att införa utfodringsförbud för klövvilt. Dessa beslut påverkar nu även åtling i större utsträckning, men utan att helt stoppa möjligheten till åteljakt.
På ställen där utfodring är förbjuden begränsas åtlingen till högst tre kilo foder per dygn och åtelplats. Det gäller för att jakt, exempelvis på vildsvin, fortsatt ska kunna bedrivas även där utfodring i övrigt inte är tillåten.
Naturvårdsverket betonar att åteljakt i vissa fall är ett viktigt verktyg för att hålla viltstammar på en rimlig nivå och minska skador på både grödor och trafik.

Särskilda regler för animaliskt foder
För foder av animaliskt ursprung införs tydliga mängdgränser. Det blir numera tillåtet att lägga ut antingen en viltkropp per vecka eller delar från ett eller flera djur som tillsammans väger högst 25 kilo.
Dessa begränsningar syftar till att minska risken för smittspridning och oönskade effekter på viltets beteende, samtidigt som åteljakt fortsatt kan användas för det bedöms nödvändigt.

Vägledning och ansvarsfördelning
Inför att reglerna träder i kraft kommer Naturvårdsverket publicera särskilda vägledningar riktade till både enskilda jägare och länsstyrelser. Jordbruksverket ansvarar för information om vilka typer av foder och lockmedel som är tillåtna vid en åtelplats och vilka villkor som gäller.
Det här är de nya reglerna
- Gäller från: 1 april 2026.
- Gäller för: Åtling och åteljakt på allt jaktbart vilt.
- Syfte: Begränsa viltskador och viltolyckor, särskilt lokalt.
- I områden med utfodringsförbud: Max 3 kilo foder per dygn och åtelplats för att åteljakt ska få bedrivas.
- Animaliskt foder (från djur): Antingen en hel kropp av vilt per vecka. Eller delar från ett eller flera djur som tillsammans väger högst 25 kilo per vecka.
- Lockmedel/foder: Jordbruksverket informerar om vilka foderslag och lockmedel som får användas på åtelplats.
Källa: Naturvårdsverket

Tydligare regler för framtidens jakt
Genom att samla alla regler om åtling på ett ställe hoppas myndigheterna på att skapa ökad tydlighet och minska riskerna för missförstånd hos jägarna. Reglerna är ett kliv mot en större omställning av svensk jakt, med fokus på hållbar viltförvaltning, minskade skador och tydligare riktlinjer.
Reglerna införs 1 april 2026.




