Två rubriker. Två platser. Två kvinnor som inte fick vakna upp nästa dag.
Under julhelgen skakades Sverige av två tragiska våldsbrott. En ung kvinna som försvann på väg hem efter att ha tagit pendeltåget och ett våldsbrott som lämnade ett helt bostadsområde med avspärrningar.
Klicka här för att följa oss på GoogleÄr detta början på ett mönster – eller två tragiska undantag som råkade inträffa samtidigt?
LÄS MER: Person hittad död – misstänkt mord
Våldsbrottet på juldagen i Boden
På juldagen larmades polis till ett villaområde i Boden. En kvinna i 55-årsåldern hittades död och två personer vårdades på sjukhus. Den misstänkta gärningsmannen sköts till döds av polis i samband med ingripandet. Polisen utreder då händelsen som mord och mordförsök. En separat förundersökning om polisens skottlossning inleddes enligt rutin, men har lagts ner utan misstanke om brott.
Vad vi fortfarande inte vet: motivet, och vad som slutligen blir fastslaget när utredningarna är klara.
Mordet i Rönninge – kvinnan som aldrig kom hem
Under julhelgen anmäldes en annan kvinna, i 25-årsåldern, som försvunnen i Rönninge i Salems kommun. Hon sågs senast när hon gick från Rönninge station under natten mot fredagen, och en stor polisinsats drogs i gång. Senare hittades hon död.
En 26-åring har häktats på sannolika skäl misstänkt för mord och grovt gravfridsbrott. En andra person greps initialt misstänkt för människorov, men släpptes och skrevs av från förundersökningen.
Vad vi fortfarande inte vet: motivet och detaljer i händelseförloppet som behöver prövas i rättsprocess.
Brå: "Känslan" lurar oss – fel slutsats kan bli farlig
När flera uppmärksammade händelser inträffar inom så kort tidsperiod kan det vara lätt att börja leta efter en röd tråd. Vi vill förstå, förklara och framför allt försäkra oss om att det inte kan hända oss.
Men Klara Selin, utredare på Brå, varnar för att den känslan kan slå fel. När flera uppmärksammade fall sker samtidigt är det lätt att tolka dem som ett tecken på en ny trend. Men enligt Brå är just samtidigheten ofta det som vilseleder.
– Det går inte att direkt koppla så speciella typer av dödligt våld till utvecklingen i stort. Alltid när det sker fall med vissa gemensamma nämnare (psykisk ohälsa i dessa fall) så får man intrycket att det säger något om utvecklingen i stort, men sådana slutsatser kan inte dras. Varken dödligt våld mot kvinnor eller dödligt våld av en psykiskt sjuk visar på några ökande tendenser, säger hon i en intervju med Nyheter24.
Samtidigt pekar Selin på att debatten ofta fastnar i en snabb förklaring när omständigheterna är oklara, särskilt om psykisk ohälsa nämns. Hon betonar att det är viktigt att inte dra för många slutsatser om en hel grupp utifrån enstaka fall.
– Psykisk ohälsa i sig har alltså, förutom i enstaka fall, ett lågt förklaringsvärde vid dödligt våld, säger hon och fortsätter:
– Det är därför av stor vikt att inte bidra till det stigma som redan omger psykisk ohälsa genom att felaktigt framställa personer med psykisk ohälsa som farliga.
När kraven kommer om att "systemet måste kunna stoppa det här" lyfter hon varför det är att svårt att förutse de få fallen, och varför efterklokheten lätt tar över när man ser utfallet.
– Det är vanligtvis lättare att i efterhand identifiera vilka åtgärder som eventuellt hade kunnat vidtas för att förhindra utfallet, förklarar hon.
Därför känns det som att det sker mer mord nu
Känslan att "det ökar" tar fart när flera fall sker tätt inpå varandra är inte ovanligt, det är så vi människor fungerar. Hjärnan gör ofta en snabb bedömning utifrån det som ligger närmast minnet.
Begreppet "Availability heuristic" beskrivs som en vanlig metod där man bedömer hur sannolikt något är utifrån hur den framträdande informationen i minnet är, enligt APA Dictionary of Psychology.
Oron i Sverige ökar – inte utsattheten
Den här klyftan syns också i Brå:s egna siffror. I Nationella trygghetsundersökningen (NTU) skriver Brå att andelen som i stor utsträckning oroar sig över brottsligheten i samhället har ökat från 28 procent 2014 till 54 procent 2025.
Samtidigt lyfter myndigheten att resultaten kring negativa konsekvenser i vardagen, som att avstå aktiviteter eller välja annan väg, är i princip oförändrade jämfört med året innan.
Rubrikerna blir vardag – mer rädsla skapas
Även om varje fall har sin egen, och tragiska historia, kan effekten i vardagen bli gemensam. Fler börja tänka "tänk om". Och det är ofta kvinnor som anpassar livet mest.
Man kanske väljer att avstå vissa aktiviteter eller välja annan väg på grund av oro för brott. När flera stora fall dominerar nyhetsflödet under samma veckor blir den där oron inte abstrakt – den blir konkret: hur man går hem, när man går hem, om man går hem ensam.
Missförstånd efter det dödliga kvinnovåldet
Samtidigt som enskilda veckor kan kännas som ett trendbrott, visar Brå:s senaste sammanställning om dödligt våld att utvecklingen inte alltid rör sig i den riktning som känslan säger.
Brå konstaterade 92 fall av dödligt våld under 2024, vilket var 29 fall färre än 2023. I 23 fall var offret en kvinna, 10 färre än 2023.
– De ökningar vi har sett (dock inte de allra senaste åren) rör dödligt våld i kriminell miljö, poängterar Selin.
De har också själva studerat dödligt våld i kriminell miljö mot bakgrund av "de senaste årens ökning" inom just den kategorin.
När de uppmärksammade exemplen blir många på kort tid – med pushnotiser, bilder från sökinsatser, intervjuer, spekulationer i kommentarsfält – blir de också lättare att plocka fram. Och då kan de kännas vanligare än de faktiskt är.
Rädslan lever kvar men ska inte bli verklighet
De här veckorna har skakat många i Sverige. När rubrikerna blir fler och händelserna upplevs som obehagliga är man inte ensam om att reagera i form av rädsla.
– De senaste fallen är inte vanligt i "dessa tider", avslutar Selin.
