Socialstyrelsen har utrett ärenden som rör 98 brottsoffer, varav 41 barn och 57 vuxna.
När det gäller barn som utsatts av en förälder eller annan närstående har barnen ofta utsatts för våld eller bristande omsorg under lång tid, konstaterar myndigheten.
I flera av fallen har både sjukvården och socialtjänsten haft omfattande kontakt med familjen – men trots det har barnet inte skyddats. När föräldrarna till barnet inte vill ta emot frivilliga insatser avslutas ärendet.

Offret ofta kvinna
I samtliga ärenden som utretts som gäller barn – oavsett om förövaren är närstående eller inte – finns det brister, konstaterar Socialstyrelsen. De rutiner och regleringar som finns följs inte.
”Om barnkonventionen ska vara lag på riktigt, måste barnets behov av skydd väga tyngre än myndigheters önskan att undvika konflikt med föräldrar, rädslan för att göra fel eller organisatoriska begränsningar”, säger Moa Mannheimer, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
I majoriteten av de 57 fallen som rör vuxna var brottsoffret en kvinna och förövaren en man, ofta någon som kvinnan hade eller hade haft en relation med.
Kristersson: Görs inte tillräckligt
Samma mönster återkommer där: kvinnorna som senare dödades eller utsattes för mordförsök hade i många fall även tidigare utsatts för våld, men skyddet från samhället brast. Polisanmälningar togs inte upp, förundersökningar blev liggande och vittnen förhördes inte enligt Socialstyrelsen. Samordningen av insatser mellan olika aktörer, som socialtjänst och polis saknades nästan helt.
”I de här ärendena borde det ha funnits många insatser. Men det är tvärtom. Få nåddes av de skyddsåtgärder som samhället kan erbjuda, som till exempel skyddat boende och kontaktförbud”, säger Moa Mannheimer.
— Att det inte görs tillräckligt är alldeles uppenbart, säger Ulf Kristersson (M) till TT om Socialstyrelsens granskning.
Olika myndigheter behöver samverka mycket närmare med varandra, anser Kristersson som på onsdagen meddelade att han inrättar ett särskilt råd för att bekämpa mäns våld mot kvinnor.
— Vi ser att det är så mycket som görs i stuprören, men det är alldeles uppenbart att man inte når hela vägen fram, säger han.




.jpg)