Sverige rustar för kris och krig. Myndigheter uppmanar hushållen att vara förberedda. Men mitt i alla råd om vattendunkar och konserver finns ett annat problem – som kan slå direkt mot dig i butiken.
I takt med detta varnar experter nu för att dagens regelverk kan göra det omöjligt att handla i butik vid en allvarlig kris.
Klicka här för att följa oss på Google
Handla på butikerna i kris – risk för kaos
I en debattartikel i Dagens Industri lyfter Ammi Axelsson, förbundsordförande för Sveriges Civilsförsvarsförbund, och Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret, allvarliga brister i Sveriges praktiska beredskap.
De pekar på att världen förändrats snabbt, med krig i Europa, cyberangrepp och störningar i kritisk infrastruktur. Sverige bygger nu upp totalförsvaret igen.
En del i arbetet är att Myndigheten för civilt försvar (MCF) nyligen skickat ur broschyren "Om krisen eller kriget kommer" till företag. Där beskrivs livsmedelshandeln som den första samhällsviktiga verksamheten, eftersom samhället snabbt riskerar att falla ihop om handeln inte fungerar.
Initiativet är enligt debattörerna viktigt. Men de varnar samtidigt:
"Beredskap avgörs inte i strategidokument utan i praktiken".
Lagstiftningen kan stoppa försäljningen
Problemet, enligt Axelsson och Eriksson, är att dagens regelverk inte är anpassat för verkliga krissituationer.
Enligt kassaregisterlagen måste betalningar registreras digitalt och i realtid. Om elen slås ut är det därmed olagligt att köra kassan lokalt på reservkraft och spara transaktionerna tills uppkopplingen är tillbaka.
Om strömmen bryts helt får man inte heller använda manuella kassaböcker. Konsekvensen? Butiker kan tvingas stänga – trots att varorna finns på hyllorna.
Kontanter uppmanas – men infrastrukturen saknas
Samtidigt uppmanas hushåll att ha kontanter hemma eftersom de fungerar utan el och inte innebär kreditrisk. Men enligt debattörerna finns en motsägelse: infrastrukturen för att kunna ta emot och hantera kontanter är bristfällig och ansvaret läggs på enskilda handlare.
De pekar på att Danmark redan infört krav på att butiker ska kunna ta emot kontanter som en del av beredskapen, och menar att Sverige bör följa efter.
Lagen kan bli en ekonomisk smäll
Även lagerhållning lyfts som ett problem. I kris eller krig kan företag behöva bygga upp större lager. Men lager räknas som en tillgång i bokföringen och beskattas utifrån storlek. Det innebär att företag som lagrar nödvändiga varor riskerar att straffas ekonomiskt.
Samtidigt finns en annan risk: om elen försvinner och betalningar inte kan genomföras på grund av regelverket kan stora mängder kyl- och frysvaror förstöras.
Fler varor kan vara livsnödvändiga
Det finns i dag ett lagförslag om att det ska vara möjligt att köpa så kallade livsnödvändiga varor med kontanter. I nuläget definieras dessa som mat och medicin. Men debattörerna menar att definitionen behöver breddas.
Erfarenheter från de senaste stormarna i Gävleborg och Dalarna visar att motorsågskedjor, reservdelar och specialutrustning var avgörande för att röja och reparera. Då blir även järnhandlare och mindre butiker samhällsviktiga.
Det här är krispaket för handeln
Mot bakgrund av detta lanserar nu Kontantupproret och Sveriges Civilförsvarsförbund ett "krispaket för handeln". De beskriver tre centrala åtgärder:
1. Reserv-el och robusta rutiner
Butiker behöver kunna investera i reservkraft och nödvändiga elåtgärder för att hantera betalningar och varuflöden vid elavbrott. Detta bör enligt debattörerna underlättas genom stöd eller subventioner.
2. Utbildning av personal
Vid kris krävs andra arbetssätt. Personal behöver kunna hantera kontanter, arbeta med förenklade rutiner och möta människor i stress och oro. Sveriges Civilförsvarsförbund erbjuder utbildningsinsatser, inklusive hjärt- och lungräddning, brandskydd och krishantering.
3. Analog reservlösning
När digitala system ligger nere måste det finnas en manuell lösning – exempelvis kvittobok och dokumentation för hand – så att försäljning kan fortsätta ordnat.
Uppmaningen till staten
Debattörerna är tydliga med att kostnaden inte ska landa på handlarna ensamma. De efterlyser nationella styrmedel och stöd. De avslutar med en tydlig uppmaning:
"Om staten menar allvar med att handeln ska fungera i kris och krig måste staten också göra sin del: undanröja hindren, ta ansvar för infrastrukturen och skapa styrmedel som förenklar och inte förhindrar för handeln att göra rätt".
Frågan är vad som händer i kassakön den dag systemen verkligen slås ut.
