Att skriva testamente kan kännas både jobbigt och krångligt, och faktiskt något många skjuter upp. Samtidigt förändras familjelivet, fler lever som sambor istället för att gifta sig, fler har barn i olika relationer och allt mer av våra liv sker digitalt.
Därför kan förändringar nu vara på väg som påverkar hur arv hanteras i Sverige.
Klicka här för att följa oss på Google
Nya regler för arv och testamente – det kan ändras
Regeringen föreslår nya regler i ärvdabalken, med målet att anpassa lagstiftningen till dagens familjebildningar, ett digitaliserat samhälle och ökade krav på rättssäkerhet.
En av de största nyheterna i förslaget är införandet av ett statligt testamentsregister i offentlig regi. Tanken är att registret ska vara frivilligt och minska risken för att testamenten försvinner, alltså att aldrig hittas aldrig efter dödsfall, enligt förslaget är det Skatteverket som ska ansvara för registret.
Syftet? Skapa trygghet och göra det säkert att den avlidnes vilja faktiskt kommer fram.
Digitala testamenten kan bli verklighet
Utredningen öppnar även för något som länge har diskuterats, nämligen möjligheten att kunna skriva ett testamente digitalt. Förslaget innebär att så kallade e-testamenten ska kunna upprättas via en särskilt statlig tjänst, även här föreslås Skatteverket ansvara för detta.
Men det blir inte snabba klick utan kontroll. För att ett e-testamente ska vara giltigt krävs säkra e-underskrifter, och det ska dessutom registreras.
Nödtestamenten kan moderniseras – via sms eller inspelning
I dag finns särskilda regler för nödtestamentet, alltså om någon befinner sig i en situation där ett vanligt testamente inte går att ordna. Utredningen lyfter att sådana typer av testamenten i framtiden i vissa "nödsituationer" kan handla om sms eller ljudinspelningar.
Alltså, enklare förklarat, ska det bli lättare att få sin sista vilja respekterad i en akut situation. Digitala sätt att uttrycka sin vilja kan bli giltiga och det ska finnas tydliga regler för hur tvister ska hanteras.
Förändringar som rör sambor
En av de mest genomgripande förändringarna rör sambor. I dag ärver sambor i regel inte av varandra. Det kan leda till svåra situationer för den som blir kvar. Därför föreslås nu ett starkare skydd för just dessa, efterlevande sambon, särskilt om man har gemensamma barn.
Det som kan ändras är att gemensamma barns rätt till arv i vissa fall ska kunna skjutas upp, omvandlas till efterarv, så att den efterlevande sambon kan få bo kvar och få en mer stabil ekonomi.
Barn ska även kunna avstå från att ta ut sitt arv direkt och istället få rätt till efterarv när den efterlevande sambon avlider. Det skulle göra reglerna mer lika dem som i dag gäller för makar.
Brott kan påverka arvsrätten – och laglotten
En annan del av utredningen rör situationer där arvingarna, exempelvis ett barn, som har begått allvarliga brott mot arvlåtaren eller närstående ska kunna begränsas. Det diskuteras även om laglotten, den del av arbetet som bröstarvingar normalt har rätt till oavsett vad som står i ett testamente, enligt Regeringens förslag.
Fler sker som utreds
Utredningen innehåller även andra förslag som kan bli aktuella:
- Om kusiner ska kunna ärva.
- Tydligare regler om arvsavståenden.
- Om kraven kring testamentsvittnen behöver skärpas eller förtydligas.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2027.
