– Familjer med barn, inte minst ensamstående med barn, har haft en sämre ekonomisk utveckling än hushåll utan barn. Det är ju något att fundera på för samhället, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).
Han kommenterar det som sägs i en rapport om plånbokens betydelse för barnafödandet. Rapporten har gjorts till regeringens utredning om hur trenden ska vändas och fler vilja skaffa barn.
Klicka här för att följa oss på GoogleHöjt barnbidrag?
Barnbidraget höjdes senast för åtta år sedan, 2018, och då med 200 kronor till 1250 kronor i månaden, per barn. Men barnbidrag och en del andra ersättningar i familjepolitiken skrivs bara upp i takt med priserna, inte löneutvceklingen. Det gör att de hela tiden minskar i värde. Och skattepolitiken har i första hand gynnat de som har jobb och/eller förmögenhet.
På frågan om barnbidraget borde höjas svarar Forssmed att det är ingen omedelbar slutsats han drar.
– Men framöver finns det verkligen skäl att se över de familjepolitiska stöden så att de inte kontinuerligt gröps ur.
Han tillägger att regeringen har en höjning av bostadsbidraget och sänker avgiften för barnomsorg.
Barn kostar och det kan också fresta på ekonomin att bli ensamstående med barn, till exempel vid en separation. Det kan bidra till att unga kvinnor tvekar eller avstår barn, enligt rapporten.
Halkat efter
Ensamstående med barn, främst unga kvinnor, har halkat efter andra grupper i samhället rejält vad gäller inkomstutveckling sedan 1980. Deras inkomster har ökat mycket långsammare än till exempel ensamstående utan barn.
2024 hade unga ensamstående med barn i gruppen 20-29 år haft en inkomstökning på 11 procent sedan 1980. För personer i åldersspannet 20-64 år var genomsnittet i stort en ökning på 93 procent under samma period.
