Kriget i Iran kanske känns långt borta. Men det kan ge stora konsekvenser även för oss svenskar, inte minst i våra medicinskåp.
För även om apotekens hyllor i dag är fyllda, kan en utdragen konflikt påverka hur läkemedel transporteras, produceras och levereras.
Klicka här för att följa oss på GoogleNu larmar experter för vad som kan hända med våra läkemedel om kriget fortsätter.
Läkemedel kan påverkas av kriget i Mellanöstern
Det råder ett akut läge i Mellanöstern. FN:s kärnenergiorgan IAEA har de senaste dagarna beskrivit situationen i Iran och det omgivande Mellanöstern som "mycket allvarlig", och varnat för att angrepp mot kärntekniska anläggningar kan få allvarliga konsekvenser långt utanför landets gränser.
Striderna har redan slagit mot sjöfarten i Persiska viken, där fartyg skadats eller blivit strandsatta och försäkringsbolag dragit tillbaka krigsriskförsäkringar.
När transporter i en av världens viktigaste handelsvägar störs påverkas inte bara olja och energi, utan också globala leveranskedjor för läkemedel och andra sjukvårdsprodukter. Läkemedelsverket har redan varnat för att Sverige behöver stärka beredskapen för kritiska sjukvårdsprodukter vid kris, höjd beredskap eller krig, just eftersom internationella leveranser kan störas under lång tid.
Och om kriget förvärras kan det alltså få direkta följder även här hemma — i form av försenade leveranser och ökad risk för läkemedelsbrist.
Risk för läkemedelsbrist – efter kriget i Iran
Under fredagen samlades flera svenska myndigheter, tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges Apoteksförening och läkemedelsbranschens organisationer, för att prata om hur kriget i Mellanöstern kan påverka tillgången på medicin och läkemedel i Sverige.
Bakgrunden? En stor del av läkemedlen som används i Sverige importeras från länder utanför EU.
Mötet hölls av Läkemedelsverket inom ramen för nätverket ADL, som skapades under pandemin för att stärka samarbetet kring läkemedelsförsörjningen.
Då kan det bli akut läge för medicin
Enligt Läkemedelsverket finns det i dagsläget ingen akut risk för att läkemedlen ska ta slut i Sverige. Men om konflikten skulle dra ut på tiden kan situationen förändras.
– Det viktigaste vi sa var att vi inte ser någon risk för läkemedelsförsörjningen på kort sikt, men att vi på längre sikt ser att konflikten kan påverka tillgången på läkemedel, säger Luisa Becedas, som är enhetschef på Läkemedelsverkets enhet för läkemedelstillgänglighet, till Läkartidningen.
Hon förklarar att effekterna kan märkas relativt snabbt om transportkedjor påverkas.
– Det är lite svårt att svara på, men efter ungefär tre till fyra veckor skulle det kunna uppstå negativa effekter på tillförseln av läkemedel till Sverige, fortsätter hon.
Transportproblem kan slå mot leveranser
En möjlig följd av kriget är att transporter försvåras. Till exempel kan frakt genom viktiga handelsvägar påverkas, vilket i sin tur kan försena leveranser till Europa. Samtidigt kan kostnaderna för transporter öka kraftigt, särskilt om energipriser stiger eller om det uppstår brist på bränsle.
Det kan göra läkemedel dyrare att frakta, särskilt om de fraktas med flyg.
Läkemedel kan bli dyrare
Förutom transporterna kan även ekonomiska faktorer påverka tillgången. Ökad inflation eller förändringar i den svenska kronans värde kan göra det svårare för läkemedelsföretag att köpa in vissa mediciner.
– Det kan vara så att vissa läkemedel blir för dyra, konstaterar enhetschefen vidare.
Så kan myndigheten agera vid läkemedelsbrist
Om det skulle bli brist på läkemedel i Sverige till följd av kriget arbetar Läkemedelsverket tillsammans med vården för att hitta lösningar. Det kan röra sig om att informera om alternativa läkemedel eller i vissa fall alternativa behandlingar.
I skrivande stund finns det dock inget bekräftat om vilka specifika läkemedel som kan hamna i riskzonen. Myndigheten fortsätter att följa utvecklingen noga.
