2024 fick 6,5 procent av alla som födde barn diagnosen graviditetsdiabetes, alltså förhöjt blodsockervärde under graviditeten.
Andelen har ökat över tid, men det kan finnas ett mörkertal.
— Att veta hur stor andel som har det är en del av problemet. Olika regioner använder olika gränsvärden och mäter på lite olika sätt, säger Sofia von Malortie, enhetschef vid Socialstyrelsen.
Endast 7 av 21 regioner följer Socialstyrelsens tidigare rekommenderade gränsvärden, som följer Världshälsoorganisationen WHO. De flesta regionerna hade innan dess betydligt högre gränsvärden.
Sofia von Malortie berättar om personer som fått diagnos och uppföljning vid en graviditet i en region, men efter flytt till en annan inte fått det vid nästa graviditet.
— Det skapar såklart en oro hos de patienterna, säger hon.
Fostret växer
De nya rekommendationerna innebär justerade gränsvärden och att de med ökad risk kan erbjudas tidigare testning. Det gäller bland annat de med ett bmi över 30, med tidigare födsel av ett stort barn eller som har förstagradssläktingar med diabetes.
Sjukdomen innebär bland annat en ökad risk för komplikationer under graviditet och förlossning och att barnet föds större än normalt.
— Om fostret exponeras för ett högt blodsockervärde under graviditeten så växer fostret mer. Dessa foster blir ofta stora på ett oproportionerligt sätt, på axlarna och överkroppen, säger von Malortie.
Den som haft diagnosen löper högre risk för typ 2-diabetes. Barnen har en ökad risk för övervikt och påverkad ämnesomsättning.
Snöbollseffekt
Sjukdomen hänger nära samman med levnadsvanor och utvecklingen mot ett mer stillasittande samhälle.
Ibland beskrivs det som en generationssjukdom, som ökar benägenheten för metabola sjukdomar för varje generation.
— Det blir som en snöbollseffekt.
— Men det betyder också att om man kan vända utvecklingen. Om man kan behandla det här och få en friskare mamma, då kan man få ett friskare barn. Då påverkar man hela den familjens hälsa för många år framåt, säger von Malortie.
