Det svenskutvecklade Alzheimerläkemedlet lecanemab, även kallad leqembi har varit godkänt inom EU sedan 2024, men trots det dröjer ett införande i svensk sjukvård.
Nu har regionernas samverkansorgan NT-rådet landat i sin rekommendation, och den går i praktiken ut på att vården ska avvakta.
Bakgrunden är en utdragen process där Sverige först inväntat både EU-godkännande och hälsoekonomiska underlag från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket.
Effekten inte tillräckligt stor
En central del i beslutet handlar om hur stor nytta läkemedlet faktiskt ger i relation till kostnaden.
Enligt NT-rådet bedöms effekten som för liten i förhållande till det pris som tillverkaren begär, samtidigt som underlaget innehåller osäkerheter.
Det handlar bland annat om att det saknas tillräckliga data kring långtidseffekt, hälsoekonomisk nytta och hur länge den uppmätta effekten faktiskt kvarstår
TLV har i sina bedömningar tidigare lyft liknande osäkerheter och konstaterat att det finns “oklarheter kring kostnadseffektivitet och långsiktig effekt” .
Vården väntar trots EU-godkännande
Lecanemab är en antikroppsbehandling som riktar sig mot tidig Alzheimers sjukdom och godkändes för användning inom EU efter en omprövning av EU-kommissionen 2025 .
Trots det har NT-rådet valt att inte rekommendera generell användning i Sverige ännu.
I den svenska processen ingår att regionerna normalt följer NT-rådets linje, vilket i praktiken innebär att läkemedlet inte införs brett i vården i nuläget .
Liten men osäker effekt
Enligt svenska myndighetsbedömningar visar studier att läkemedlet kan bromsa kognitiv försämring något, men att effekten är relativt begränsad och svår att värdera över tid.
Samtidigt kvarstår osäkerheter kring både långtidsdata och hur behandlingen påverkar patienter efter längre användning
