Fusk i skolan har tagit ny fart i takt med AI-boomen. Men trots nya verktyg och nya sätt att ta genvägar finns det fortfarande vissa saker som ofta avslöjar studenten som försökt fuska.
På Göteborgs universitet stängdes 124 studenter av under 2025, och samtliga fall handlade om någon form av fusk. Vanligast var plagiat, men universitetet ser också återkommande fall där AI-verktyg använts på otillåtna sätt eller där referenser helt enkelt inte stämmer, rapporterar Göteborgs-Posten.
Bakom besluten står universitetets disciplinnämnd, där rektorn Malin Broberg är ordförande. Och enligt henne börjar många av de här fallen långt innan själva fusket upptäcks.
Därför hamnar studenter i disciplinnämnden
Det är lätt att tänka att fusk framför allt handlar om slarv eller medvetet risktagande. Men enligt Malin Broberg finns det ofta ett mönster bakom.
– Det börjar ofta långt innan man kommer till nämnden. Den allra största risken för att man ska fällas är att man inte hängt med i sina studier, att man av olika skäl har hamnat efter, säger hon till GP.
När studenter halkar efter ökar stressen, och då ökar också risken att fatta dåliga beslut. I stället för att ta kontakt med lärare, kursledare, studievägledare eller studenthälsan försöker vissa lösa situationen på egen hand – och det är då det kan gå fel.
Så upptäcks fusket
När ett ärende väl anmäls granskas det av disciplinnämnden, och studenten får också möjlighet att yttra sig. Men det finns vissa saker som ofta väcker misstankar.
Vid misstänkt plagiat används verktyget Ouriginal, som jämför studentens text med redan publicerat material. Om stora delar av texten återkommer från andra källor utan rimlig förklaring kan det väga tungt i bedömningen.
När det gäller AI är det ofta referenserna som får varningsklockorna att ringa. Generativa AI-verktyg kan hitta på boktitlar, sidnummer, länkar eller källor som inte existerar. Det gör att just referenslistan ofta blir avgörande när universitetet ska bedöma om en text verkligen är studentens egen.
– När det gäller AI är det svåra bedömningar, men oftast handlar det om fabricerat material eller, framför allt, referenser, säger Broberg till tidningen.
Det här kan också spela roll
En viktig del i bedömningen är också vad studenten faktiskt fått för instruktioner. Om det varit otydligt vad som varit tillåtet i uppgiften kan det påverka hur nämnden ser på fallet.
Samtidigt är det enklare vid klassiska salstentor. Där finns sedan länge en tydlig praxis: om en student haft tillgång till exempelvis en mobiltelefon, även utan att använda den, kan det ändå bedömas som fusk.
När det gäller AI är läget mer osäkert. Malin Broberg säger att ingen vet hur många som använder verktygen på otillåtna sätt utan att upptäckas. På frågan om det kan finnas ett mörkertal är hennes svar tydligt:
– Absolut.
