Kommuners ekonomi kan vara pressad, men under valår tenderar språket i årsredovisningarna ändå att låta mer positivt än vad siffrorna visar.
Det framgår av en ny studie från Göteborgs universitet.
Sambandet mellan text och siffror försvagas
Enligt forskarna blir kopplingen mellan det som faktiskt står i texten och de ekonomiska resultaten svagare just under valår.
I kommuner med sämre ekonomi märks det extra tydligt, där beskrivs läget ofta i mer optimistiska ordalag än vad boksluten visar.
— Just under valår så försvagas sambandet mellan text och siffror i årsredovisningarna. I de kommuner där det går mindre bra så är texten ändå oproportionerligt positiv, säger redovisningsforskaren Emmeli Runesson.
Finns mönster mellan valår och kommuners ekonomi
Studien är publicerad i tidskriften International Review of Administrative Sciences, och bygger på en omfattande genomgång av 4 000 årsredovisningar från 289 svenska kommuner under perioden 2010 till 2023.
Forskarna har analyserat både ekonomiska nyckeltal och hur resultaten beskrivs i textform.
Det mönster som sticker ut är att skillnaden mellan verkligt ekonomiskt läge och den språkliga beskrivningen blir störst i kommuner som går sämre ekonomiskt, och just under valår.
Forskarna menar att det kan handla om hur kommuner kommunicerar förtroende när politiken är mer i fokus.
— Det gäller att faktiskt titta på siffrorna, säger Runesson.
